
USAs president har ett stort intresse för byggbranschen. Kan samma utveckling väntas i Sverige framöver? Och vad skulle en klok politik lägga fokus på?

Blir hösten peppig och framåtlutad? Eller handlar det mer om ett fortsatt försiktigt sökande efter en försvunnen vision och optimism? Magnus Höij spanar in i höstens frågor.

AI förändrar inte bara hur arkitekter ritar, det kan också flytta fram branschens positioner i dialogen med beställaren. Ariella Nisell ser en framtid där tekniken gör arkitekten till en strategisk rådgivare.

Behöver en arkitekt som får större inflytande också ta mer risk? Betyder det att arkitektens traditionella konsultroll behöver utmanas. Det reflekterar Olof Philipson om i vårens sista krönika.

Våra nya AI-system kanske inte bara påverkar våra arbetsuppgifter. De kanske börjar utmana gränserna mellan aktörerna i kedjan. Kan det leda till en helt ny roll för arkitektkontoret? Det frågar sig vår krönikör Jannice Johansson Steijner.

Hur ser domstolarna på brister i utfört arbete? Och ska verkligen konsulternas arbete tolkas annorlunda än entreprenörens? Rebecca Gulding Ward ser oroväckande skillnader.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Arkitekturen måste värna sin integritet och sin konstnärliga frihet. Det hävdar vår krönikör Olof Philipson, som inte minst ser en koppling till affärsmässigheten.

Många utgår från att konsultansvarsförsäkringen ger ett heltäckande skydd så länge konsultavtalet följer ABK 09. Så är det inte. Betydande risker döljer sig i de undantag som försäkringen innehåller. Det skriver Rebecca Gulding Ward i sin andra krönika.

När affären ändrar karaktär, är det då självklart att medarbetarna ska äga arkitektbyrån? Det frågar sig Jannice Johansson Steijner i sin andra krönika.