Bostadsbrist eller byggreflex? Två studier synar bortglömda resurserna
Från fikarum till vardagsrum? Det kan vara dags att överväga kontorens potential som bostäder. (Foto: Pixabay)
Debatten är knappast ny. Problemet likväl högaktuellt. Tidigare i somras när ByggFramtid granskade bostadsbristen framträdde ett tydligt glapp mellan såväl nya som befintliga bostäder och behoven som ska mötas. Nu pekar två nya studier på möjliga lösningar framåt.
En möjlig väg går genom de tomma kontoren. I en studie från Lunds universitet, publicerad den 15 augusti i Building and Environment, har forskare räknat på klimatpåverkan när en svensk kontorsbyggnad anpassas till bostäder.
För den undersökta byggnaden blev klimatvinsten tydlig. I det mest gynnsamma scenariot minskade utsläppen från material och byggåtgärder med 74 procent jämfört med ett nytt bostadshus. När även driftenergin under byggnadens fortsatta livslängd räknades in motsvarade klimatpåverkan 47–74 procent av nyproduktionens.
Studien bygger på en enda byggnad och visar därför potentialen snarare än ett facit för alla kontor. Konstruktionen, behovet av ingrepp, energisystemet och den återstående livslängden påverkar utfallet. Även dagsljus och risken för övertemperaturer behöver vägas in.
Ett annat spår går via landsbygdens tomma hus. I studien From ruin to resource?, publicerad i European Planning Studies 2026, har forskare vid Blekinge tekniska högskola följt projektet ”Från ödehus till drömhus” som en kvalitativ fallstudie. Projektet drevs 2023–2024 av Sjöbo, Tomelilla och Ystad.
Här var första steget att hitta hus. I Ystad tipsade invånarna, medan Sjöbo och Tomelilla tog avstamp i tidigare inventeringar. Därefter följde kontroller av sophämtning och VA-status, platsbesök och samtal med ägarna om en möjlig försäljning.
Givet dessa förutsättningar blev studiens slutsats att ett ödehus blir en resurs först när flera delar faller på plats. Huset ska initialt identifieras och ägaren motiveras. Köparen behöver se möjligheterna. Kommunen får därmed en sammanhållande roll mellan fastighetsägare, mäklare, byggnadsvårdare och bostadssökande.
Vilka slutsatser kan då dras när studierna läggs sida vid sida? Lundastudien prövar den tekniska och klimatmässiga potentialen i att ge ett kontor ny användning. BTH-studien fokuserar i sin tur på processen att hitta ödehus och koppla dem till nya ägare.
Hindren ser alltså olika ut. I staden avgör byggnadens förutsättningar och ingreppens omfattning om omvandlingen fungerar. På landsbygden väger efterfrågan, ägarfrågan och den kommunala samordningen tyngre. Gemensamt är däremot glappet mellan byggnaden som står tom och hemmet det skulle kunna bli.
Än så länge ligger tyngdpunkten dock på de nya kvadratmetrarna. Enligt Boverkets prognos från juni i år väntas omkring 28 800 bostäder påbörjas under 2026. Av dem beräknas 2 000 tillkomma genom ombyggnad.
Nyproduktion behövs, särskilt på växande orter. Studierna visar samtidigt att bostadspotentialen också finns i det som finns på plats. Kontor, ödehus eller båda – vad väljer du?
Läs studierna i sin helhet:
Läs mer
Arkitektkontorets profil kräver tydlighet – och något unikt
Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.
Ny handbok för bättre hållbarhetsarbete
Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.
Swerock bygger ny betongfabrik i Sundsvall
Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.