Bostadsbrist eller byggreflex? Två studier synar bortglömda resurserna
Från fikarum till vardagsrum? Det kan vara dags att överväga kontorens potential som bostäder. (Foto: Pixabay)
Debatten är knappast ny. Problemet likväl högaktuellt. Tidigare i somras när ByggFramtid granskade bostadsbristen framträdde ett tydligt glapp mellan såväl nya som befintliga bostäder och behoven som ska mötas. Nu pekar två nya studier på möjliga lösningar framåt.
En möjlig väg går genom de tomma kontoren. I en studie från Lunds universitet, publicerad den 15 augusti i Building and Environment, har forskare räknat på klimatpåverkan när en svensk kontorsbyggnad anpassas till bostäder.
För den undersökta byggnaden blev klimatvinsten tydlig. I det mest gynnsamma scenariot minskade utsläppen från material och byggåtgärder med 74 procent jämfört med ett nytt bostadshus. När även driftenergin under byggnadens fortsatta livslängd räknades in motsvarade klimatpåverkan 47–74 procent av nyproduktionens.
Studien bygger på en enda byggnad och visar därför potentialen snarare än ett facit för alla kontor. Konstruktionen, behovet av ingrepp, energisystemet och den återstående livslängden påverkar utfallet. Även dagsljus och risken för övertemperaturer behöver vägas in.
Ett annat spår går via landsbygdens tomma hus. I studien From ruin to resource?, publicerad i European Planning Studies 2026, har forskare vid Blekinge tekniska högskola följt projektet ”Från ödehus till drömhus” som en kvalitativ fallstudie. Projektet drevs 2023–2024 av Sjöbo, Tomelilla och Ystad.
Här var första steget att hitta hus. I Ystad tipsade invånarna, medan Sjöbo och Tomelilla tog avstamp i tidigare inventeringar. Därefter följde kontroller av sophämtning och VA-status, platsbesök och samtal med ägarna om en möjlig försäljning.
Givet dessa förutsättningar blev studiens slutsats att ett ödehus blir en resurs först när flera delar faller på plats. Huset ska initialt identifieras och ägaren motiveras. Köparen behöver se möjligheterna. Kommunen får därmed en sammanhållande roll mellan fastighetsägare, mäklare, byggnadsvårdare och bostadssökande.
Vilka slutsatser kan då dras när studierna läggs sida vid sida? Lundastudien prövar den tekniska och klimatmässiga potentialen i att ge ett kontor ny användning. BTH-studien fokuserar i sin tur på processen att hitta ödehus och koppla dem till nya ägare.
Hindren ser alltså olika ut. I staden avgör byggnadens förutsättningar och ingreppens omfattning om omvandlingen fungerar. På landsbygden väger efterfrågan, ägarfrågan och den kommunala samordningen tyngre. Gemensamt är däremot glappet mellan byggnaden som står tom och hemmet det skulle kunna bli.
Än så länge ligger tyngdpunkten dock på de nya kvadratmetrarna. Enligt Boverkets prognos från juni i år väntas omkring 28 800 bostäder påbörjas under 2026. Av dem beräknas 2 000 tillkomma genom ombyggnad.
Nyproduktion behövs, särskilt på växande orter. Studierna visar samtidigt att bostadspotentialen också finns i det som finns på plats. Kontor, ödehus eller båda – vad väljer du?
Läs studierna i sin helhet:
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.