
Boverkets nya byggregler är ett av de största systemskiftena i svensk byggsektor på decennier. Detaljstyrning har ersatts av funktionskrav, med ambitionen att öka innovation, flexibilitet och sänka kostnader. Men ute i branschen är mottagandet allt annat än entusiastiskt.

EU vill göra våra städer grönare och mer motståndskraftiga. I urbana områden får grönytor inte minska fram till 2030 – och ska därefter öka. Nu växer frågan: vad betyder det för byggandet?

Det handlar inte längre bara om att minska utsläpp. Nu växer en ny investeringsvåg fram för att skydda det som redan är byggt.

Petter Stordalens Strawberry lanserar nu Lynra. Det är inte ännu ett hotellkoncept, utan ett försök att lösa bostadsbristen kring de nya industriprojekten, vilket är ett av Nordens största tillväxthinder.

Från 1 juli är det Boverkets nya byggregler som gäller. De öppnar för mer innovation, men styr inte mot klimat. Vad händer då med hållbarheten? Svaret är – än så länge – oklart.

Kapaciteten för industriellt återbruk av tegel i Sverige fördubblas när Tegelmöllan AB, systerbolag till Brukspecialisten, bygger en ny anläggning i Sköldinge utanför Katrineholm.

I en tid när stora fastighetsägare pressas mellan klimatkrav, investeringsbehov och verksamhetsstörningar pekar Tekniska nämndhuset i Stockholm ut en annan väg än det rutinmässiga: att renovera det som redan finns. Här finns miljoner att spara.

Sverige har en stark tradition av att ta sig an stora samhällsutmaningar. Vilka samtal behöver vi föra nu för att göra det igen?

Med Boverkets nya byggregler ökar kraven på yrkeskunnande och professionella bedömningar, samtidigt som utrymmet för variation och nya lösningar i byggandet blir större. Detta är vår andra artikel om de nya byggreglerna.

Svenskt samhällsbyggande står inför ett skifte. Samtidigt som behoven av nya och upprustade system växer kraftigt, ökar pressen på kommuner och regioner att prioritera, finansiera och bära riskerna för framtidens investeringar.