Kupolen BioKnit är ett experimentellt project utvecklad av forskare vid Newcastle Universitys Hub for Biotechnology in the Built Environment (HBBE). Den består av en cirka 1,8 meter hög och 2 meter bred kupol tillverkad i ett enda stycke av materialet myocrete, utan några fogar eller armering.
Flerbostadshus med integrerad stomvärme kan bli viktiga kuggar i ett energisystem där flexibilitet och förnybarhet premieras. Trots tekniska och klimatmässiga fördelar är tekniken fortfarande ovanlig. Nu visar ny forskning från Högskolan i Halmstad varför det kan vara dags för ett genombrott.
En ny rapport från Lunds universitet visar att materialförbrukningen i brobyggandet har ökat kraftigt de senaste 50 åren utan att konstruktionernas kvalitet nämnvärt förbättrats. Betongvolymen har till exempel ökat med 34 procent och armeringsmängden med 69 procent.
En ny handbok för bostadsbolag ska hjälpa till att integrera biologisk mångfald i verksamheten och stärka ekosystemtjänster inom bostadsområden. Handboken, som utvecklas i samarbete mellan IVL, Sveriges Allmännytta och flera bostadsföretag, kommer att erbjuda konkreta verktyg för att mäta och följa upp arbetet med biologisk mångfald.
En studie från Ramboll undersöker hur användning av klimatförbättrade material i en spännbalksstomme kan sänka klimatavtrycket. Studien bygger på projektet Brandmästaren i Uppsala, ett mobilitetshus uppfört av Skanska för Uppsala Parkerings AB med Spännbalkskonsults system.
Rivas eller förnyas, det var frågan för Ronnebyhus när de utvärderade bostadshusen på Peder Holmsgatan. Svaret blev renovera, behålla betongstommen och nu är man nominerad till två priser.
I hjärtat av Göteborgs stadsdel Majorna låg en gång Fixfabriken, känd för sin ikoniska neonskylt och produktion av den patenterade Fix-spanjoletten. Idag omvandlas detta historiska industriområde till ett modernt bostadskvarter, där återbruk av ursprungliga material spelar en central roll i att bevara områdets unika karaktär.
Ett byggnadsminnesskyddat skärmtak av limträ från 1928 ska få nytt liv när Karlstads centralstation integreras i det framtida resecentrumet. Genom avancerade tester och noggrann restaurering ska den unika trästommen anpassas för dagens krav på hållfasthet och säkerhet.
Nu har forskare vid ETH Zürich tagit fram en innovation som kan förändra hur vi bygger – ett lätt och återanvändbart formsystem som drastiskt minskar både betong- och stålanvändning. Med inspiration från naturens smarta konstruktioner och enkelheten i en solfjäder kan detta nya system leda byggindustrin in i en mer hållbar framtid.
Genom att ersätta traditionell armering med basaltfiber i trappor av betong har projektet i Hjorthagsparken, Norra Djurgårdsstaden, minskat materialåtgång och klimatpåverkan. Metoden är relativt ny i Stockholmsområdet.