Värmeslingor i betongkonstruktionen underskattad lösning

När vindkraftverken snurrar och solen lyser som mest är energin både billig och klimatvänlig. Men eftersom elanvändningen inte alltid sammanfaller med produktionstopparna ökar behovet av lagring – inte minst i den byggda miljön.

Här kan en ofta förbisedd teknik spela en nyckelroll: stomvärme, eller Thermally Activated Building Systems (TABS) som det kallas internationellt. Det handlar om att använda byggnadens bärande stomme som ett gigantiskt värmelager, genom att gjuta in vattenburna värmeslingor i betongkonstruktionen.

– Det här handlar inte om att spara energi, utan om att använda den vid rätt tidpunkt, säger Johan Lind, doktorand vid Högskolan i Halmstad.

I en ny studie, publicerad i Energy and Buildings, har Lind och hans kollegor jämfört stomvärme med konventionella system i flerbostadshus. Resultatet är tydligt: stomvärme ger högre energiflexibilitet än både radiatorsystem och traditionell golvvärme.

Byggnaden kan “laddas” med värme under tider med låga elpriser eller god tillgång på förnybar energi, och därefter släppa ut värmen gradvis. I praktiken innebär det att energianvändningen kan flyttas i tiden – vilket i sin tur bidrar till att avlasta elnätet under högbelastning.

Studien visar att inomhustemperaturen höll sig inom komfortnivån i upp till två dygn utan tillförd värme, trots utomhustemperaturer runt noll grader.

– Den stora värmelagringskapaciteten i byggnader är en resurs som idag knappt utnyttjas, men som i framtiden kan vara avgörande för ett hållbart energisystem, säger Johan Lind.

Förutom klimatfördelarna finns även ekonomiska incitament. Lägre energikostnader, minskad effekttopp och möjlighet till smartare styrning gör stomvärme särskilt intressant i den gröna omställningen.
Men det finns en baksida: systemet är trögrörligt. Det innebär att temperaturen inte kan justeras lika snabbt som i ett radiatorsystem. För vissa boende kan detta upplevas som en nackdel – och det är en orsak till att tekniken ännu är ovanlig i svenska bostadshus.

– Det gäller att tänka igenom systemdesign och boendebehov redan i projekteringsfasen. Men om man accepterar en viss tröghet får man mycket tillbaka i form av energinytta, säger Johan Lind.

En ofta förbisedd egenskap är att stomvärme även kan användas för kylning under sommarhalvåret, genom att cirkulera kallt vatten i slingorna. Det gör systemet dubbelverkande – särskilt intressant i ett framtida klimat med ökade temperaturtoppar och ökat kylbehov i bostäder.

Tekniken är etablerad i vissa kommersiella byggnader och kontor, men flerbostadshus ligger efter. För att potentialen ska realiseras krävs fler svenska pilotprojekt där stomvärme används fullt ut och kombineras med smart styrning och elnätsintegration.

Större byggaktörer och fastighetsutvecklare som vill ligga i framkant kan här hitta en win-win: en framtidssäkrad lösning som både gynnar klimat, ekonomi och energisystemets stabilitet.

Litteratur och källor:
• Lind, J. et al. (2024). Energy flexibility in multi-family houses heated by thermally activated building systems. Energy and Buildings, vol. 300.
• Forskning.se (2025-03-21): “Flerbostadshus kan avlasta elnätet med hjälp av stomvärme”.
https://www.forskning.se/2025/03/21/flerbostadshus-avlasta-elnatet