
Klimatet är viktigt för väljarna, hållbarhetsmålen växer och byggindustrin talar om nettonollutsläpp. Ändå visar forskning att glappet mellan ambition och faktisk handling är stort. Nu pekar en ny studie från MIT Sloan School of Management på en oväntat enkel, men icke desto mindre bortglömd förklaring.

Växande bilköer, eftersatt infrastruktur, nationella stadsutvecklingsmål och ökade krav på att samtidigt hantera klimatf örändringar och stärka tryggheten i det offentliga rummet. Vilka projekt ska prioriteras, och hur håller man egentligen kursen när både klimat, ekonomi och kontinuitet ska vägas in samtidigt? Vi har frågat Helena Bjarnegård, ordförande i Rådet för levande städer, och Magnus Björkström, verksamhetschef för regional utveckling Storsthlm, som under förra veckan deltog i Platsform Stockholm, en arena för framtidens samhällsutveckling.

Sveriges största utsläppare har lärt sig tala klimatpolitikens språk. Nettonollmål och färdplaner presenteras på olika smarta sätt, men det är inte samma sak som industriell omställning. En ny studie från Chalmers visar på ganska besvärande resultat.

Under den gångna veckan har såväl klimatfrågan som kompetensförsörjningen i byggsektorn varit uppe på tapeten. Båda framtidsfrågor som behöver lyftas fram om en förändring ska komma till stånd. Det understryker i sin tur behovet av mötesplatser där idéer, erfarenheter och nya perspektiv faktiskt får plats. Här är tre byggstenar på temat som vi tar med oss från veckan som gått.

Vilket parti skulle vinna din röst om det vore val imorgon, och vilken fråga är viktigast för dig? Följer du den breda massan skulle ett prioriterat område kunna vara bygg- och fastighetssektorns utsläpp. Samtidigt visar tidigare forskning att just miljön kan få stryka på foten till förmån för mer akuta samhällsproblem när det kommer till kritan.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Hur bygger vi både hållbart och lönsamt om kommuner återkommande brister i sin förmåga att hantera större industrisatsningar? Och när ska ledarskapet hitta tillbaka till byggarbetsplatsen? Det är två av många frågor på temat kostnadseffektivitet som under våren kommer att diskuteras i Studio ByggFramtid.
Byggframtid är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: ByggVesta, Monitor Group, CarlGustav Solutions, H2, Thomas Betong och ECO Green Steel.
Är du också intresserad av att synas här?
Kontakta oss
Sveriges största utsläppare har lärt sig tala klimatpolitikens språk. Nettonollmål och färdplaner presenteras på olika smarta sätt, men det är inte samma sak som industriell omställning. En ny studie från Chalmers visar på ganska besvärande resultat.

Ny forskning stärker bilden av att LC3-betong (Limestone Calcined Clay Cement) kan bli relevant även i kloridutsatta konstruktioner, där branschen hittills har varit försiktig med nya bindemedel. I en artikel i CPI Worldwide redovisar Emmanuel Safari Leo vid University of Dar es Salaam samt Mark G. Alexander och Hans Beushausen vid University of Cape Town beständighetsprovningar på LC3-betong baserad på afrikanska råmaterial.

Skanska genomför en fullskalegjutning i norra Sverige där betong med lägre klimatpåverkan testas vid omkring minus 20 grader. Försöket görs med en prototyp av Dokas elektriskt uppvärmda formsystem Intelligent Heated Formwork, IHF, och ingår i ett pågående SBUF-projekt som ska ta fram råd för gjutning med klimatförbättrad betong i kallt väder.

Innan långhelgen fick Åsa en körning ut på landet med rännlossning. Där blev hon bjuden på grillmat av generösa kunder. De bjöd även på vodka och konjak.

Skogskapellet i Falkenberg prisas av Sveriges Arkitekter Halland. White Arkitekter har ritat byggnaden, med Svenska kyrkan som beställare och byggherre.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Bristen på bostäder i Norge har fått den norska regeringen att inleda en översyn och förenkling av byggreglerna. Debatten liknar den i Sverige.

Organisationen Byggherrarna är i grunden positiva till de nya byggreglerna. Men det finns utmaningar, inte minst till kommunernas tolkning av regelverket. Och innovationen: den kommer inte av sig självt.

Just nu ersätts den gamla betongvägen utanför Helsingborg med asfalt. Tidigare hände samma sak utanför Uppsala. Betongvägens erövring av Sverige uteblev, men det var inte betongens fel. Det var det klassiska SBS-fenomenet, skit bakom spakarna.

Med Boverkets nya byggregler ökar kraven på yrkeskunnande och professionella bedömningar, samtidigt som utrymmet för variation och nya lösningar i byggandet blir större. Detta är vår andra artikel om de nya byggreglerna.

Endast fantasin sätter gränser för betongen. I vissa arkitekters fantasi är den rosa. Vi har hittat tre intressanta byggnader där det dessutom blivit verklighet. Men hur gör man betongen rosa? Det svarar vår expert Lars-Olof Eliasson på.

En betongpump på el, går det ens? Frågan ställdes för två år sedan av Swerocks fordonsansvarige Hans Orest. Idag rullar svaret ut i verkligheten: världens första helelektriska betongpumpbil, utvecklad tillsammans med Volvo och Putzmeister.

I april firar farledsfördjupningsprojektet Skandiaporten ett år sedan byggstart. Medan framdriften fortgår enligt prognos jobbar man hårt med att också leva upp till projektets klimatambitioner. Det görs med klimatförbättrad betong och ibland ingen betong alls.
Ingen bevakar fler nyhetsbrev, branschdagar eller sajter inom samhällsbyggnad än vi på Betongvärlden. I Sverige och internationellt.
Det delar vi med oss av i minst 40 nyhetsbrev varje år till dig som är chef.
För dig som har lite tid men ändå stort behov av att hitta det allra viktigaste. Executive Summarys uppgift är att bara välja ut det som har störst betydelse för dig som är chef. Ett nyhetsbrev som tar 5 minuter att läsa – och alltid ger dig koll!
Gör som andra chefer i branschen och anmäl dig nu.
