
Det rapporteras återkommande om bostadsbrist. Samtidigt står kontor tomma i städerna och hus övergivna på landsbygden. Men tänk om en del av lösningen redan är byggd? Här riktar vi blicken mot två färska svenska studier som ringar in de kvadratmeter vi redan har och varför de inte används.

Om 33 dagar är det val i Sverige. Under våren har ByggFramtid granskat riksdagspartiernas besked om bostäder, infrastruktur, elektrifiering och hållbar tillväxt. Nu samlar vi de viktigaste beskeden och skiljelinjerna, tillsammans med frågorna som fortfarande väntar på svar.

ByggFramtid har tidigare kunnat konstatera att svensk bostadspolitik i dag brister i att se människorna som faktiskt behöver flytta in i bostäderna, men också i att optimera de bostäder som redan finns. I veckans tre snabba riktar vi tillsammans med Boverket blicken mot de grupper som har svårast att ta sig in på bostadsmarknaden.

Plötsligt säger man det bara: Det var bättre förr. Sedan klänger man sig envist fast vid det förgångna. Men vad händer när politiska mål möter demografi, arbetslivet förändras snabbare än regelverken och branschen själv lyfter fram de initiativ som faktiskt gör skillnad? I veckans byggstenar alternerar vi mellan bostadspolitik, sjukfrånvaro och en uppiggande dos framtidstro.

Sverige lever längre än någonsin. Samtidigt krymper var fjärde kommun och över 140 000 hushåll är enligt Boverket både trångbodda och ekonomiskt utsatta. Det väcker frågor om vem som faktiskt har råd att bo i bostäderna som byggs och om lösningen möjligen kan stavas i social housing, riktade stöd eller marknadshyror? Inför valet i höst bad vi Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna att ge sin syn på saken.

Bostadsvalet 2026 kommer inte att vinnas av den som säger att Sverige behöver fler bostäder. Det säger alla. Det kommer att avgöras av den som trovärdigt kan svara på vad som ska prioriteras när målen krockar. Ska hyrorna hållas nere eller rörligheten öka? Ska byggandet drivas av staten, marknaden eller kommunerna? Ska regler förenklas även om kvalitetsdebatten skärps? Ska klimatkraven höjas även när kalkylerna redan är pressade? ByggFramtid listar de röster som kommer påverka valet mest inom samhällsbyggnadsfrågorna.