
Med 33 dagar kvar till valet 2026 hänger löftena om bostäder, infrastruktur, elnät och klimat fortfarande i luften. Nu är frågan vilka som når hela vägen till byggstart?
(Foto: Pixabay)
Den 13 september väljer Sverige ledamöter till riksdag, region- och kommunfullmäktige, men redan den 26 augusti öppnar förtidsröstningen. Det bringar ljus över en demokratisk rättighet som långt ifrån alla människor kan ta för given. Samtidigt går Sverige till valurnan i ett politiskt landskap där gamla partigränser suddats ut och åsikter bytt avsändare, vilket tveklöst sätter svensken på prov.
Utöver årets knäckfrågor om integration, ekonomi och kriminalitet ska väljarna nu ta ställning till hur Sverige ska utvecklas och blomstra. Bortom valsedlarna väntar följaktligen beslut som sätter riktningen för hela samhällsbyggandet, från bostäderna som byggs till hur snabbt järnvägar färdigställs och elnäten förstärks. Det här lämnar såklart frågor kring de villkor företagen får för att investera, anställa och bära risk. I en valserie har ByggFramtid därför sonderat såväl partipolitik och myndigheter som branschföreträdare och forskning.
Det har hjälpt oss skönja en bred samsyn om behoven och visat att de stora skiljelinjerna uppstår när mål som rör bostadsbrist, infrastruktur, elektrifiering och klimatomställning ska prioriteras, finansieras och genomföras. Vi börjar med att titta på bostadsbristen.
Att Sverige behöver fler bostäder är knappast något nytt under solen. Ändå vet vi lite om vilken politik vi kan förvänta oss på området efter valet. Av det skälet samlade vi i våras rösterna som sätter bostadsvalet 2026 tillsammans med de centrala konflikterna kring statens, marknadens och kommunernas ansvar.
Bakom dessa vägval dyker samtidigt fler spörsmål upp: Vad är det egentligen vi menar med bostadsbrist? Är det byggstarter som ska ha högsta prio?
Blickar vi bortom byggtakten framträder nämligen även svårigheten i att efterfråga det som redan finns. Boverkets senaste beräkningar visar att omkring 142 400 hushåll i dag är trångbodda och ekonomiskt utsatta, vilket både Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna tidigare i somras lyfte fram. De pekade då på ett bostadsbestånd som inte längre matchar befolkningens behov.
Det perspektivet bekräftades sedan kort därpå när vi pratade med Magnus Jacobsson på Boverket, som lyfte fram behovet av fler tillgänglighetsanpassade boenden och bättre matchning för bland annat äldre, låginkomsthushåll och nyanlända.
Bostäder byggs emellertid inte i ett vakuum. Nya bostadsområden förutsätter fungerande vägar, järnvägar och kollektivtrafik, vilket för oss in på nästa valfråga: infrastrukturen.

När befolkningen åldras växer behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder. Ett behov som många kommuner ännu inte kan möta, enligt Magnus Jacobsson. (Foto: Boverket)
På infrastrukturområdet finns den ekonomiska ramen redan. Den nationella planen för 2026–2037 omfattar 1 171 miljarder kronor som bland annat ska gå till järnvägsunderhåll och ett robustare transportsystem.
Här finns det mycket att säga. När vi sonderade reaktionerna på Östlig förbindelse och Tvärförbindelse Södertörn var konflikten tydlig. Vänsterpartiet vill styra resurserna mot kollektivtrafik, medan Transportföretagen ser vägprojekten som viktiga för framkomligheten.
Vi frågade även Byggföretagen och Svenskt Näringsliv som visade på återkommande hinder längs vägen mellan beslut och färdig infrastruktur. Till exempel långa tillståndsprocesser, ryckig finansiering, bristande kostnadskontroll och kompetensbrist.
När Trafikverket sedan kommenterade saken kompletterades den problembilden med marknadens kapacitet och planeringssystemets uppbyggnad, samtidigt som myndigheten lyfte fram samverkansmodeller som ett sätt att effektivisera projekten.
Samhällsbyggandet är också beroende av ett elsystem som kan bära nya bostadsområden, industri, transporter och digital infrastruktur, vilket Energiföretagen, NCC och Skanska har lyft fram i vår valbevakning. Här lyftes behovet av ny kapacitet och omfattande reinvesteringar i de lokala, regionala och nationella näten fram.
Så till klimatomställningen. Ännu en valfråga som rymmer en svår avvägning: hur kostnader och nyttor ska fördelas och om det kan göras rättvist? Det här frågade vi tidigare i somras nationalekonomen Olof Johansson-Stenman, som å ena sidan bekräftade att upplevd rättvisa är avgörande för politikens legitimitet, samtidigt som rättviseargument kan bromsa effektiva klimatåtgärder. Han efterlyste därför en helhetssyn på klimat-, skatte-, utbildnings- och fördelningspolitiken.

Vad krävs för att vallöften ska nå hela vägen till byggstart? Det frågade vi nyligen Byggföretagens nye vd Kristoffer Tamsons. (Foto: Byggföretagen)
Vad kokar då all denna samlade klokskap ned till? Ett enda ord: genomförande.
När vi nyligen frågade Byggföretagens nye vd Kristoffer Tamsons vad politiken fortfarande inte förstått efterlyste han effektivare tillståndsprocesser, kortare ledtider, robustare energiförsörjning och bättre möjligheter att bygga bostäder där människor vill bo.
Tamsons företräder byggbranschen, men är inte ensam om den slutsatsen. Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Boverket ser alla ett bostadsbestånd som inte möter alla människors behov. Byggföretagen, Svenskt Näringsliv och Trafikverket pekar på tillstånd, finansiering, projektmognad och kompetens som avgörande för infrastrukturen.
Energiföretagen, NCC och Skanska efterlyser långsiktighet och resurser för elnäten, medan nationalekonomen Olof Johansson-Stenman betonar att klimatpolitik både måste vara effektiv och upplevas som rättvis.
Nästa regering behöver alltså få bostäder, infrastruktur, energi och klimatpolitik att fungera som delar av samma helhet. Finansiering, kompetens och långsiktiga spelregler avgör om vallöftena når hela vägen till byggstart.
Nu återstår det att se vem väljarna ger uppdraget. Därefter börjar den verkliga prövningen. Redan nu talas det dock om ett regeringsskifte. Här står opinionen med en månad kvar.
I Novus senaste väljarbarometer, publicerad den 22 juli och genomförd den 6–19 juli, samlar oppositionspartierna S, V, MP och C 53,4 procent. Tidöpartierna M, KD, L och SD får tillsammans 45,6 procent. Skillnaden är 7,8 procentenheter.
Socialdemokraterna är största parti med 31,8 procent, följt av Sverigedemokraterna på 20,4 och Moderaterna på 17,3 procent. Liberalerna får 1,8 procent och ligger därmed tydligt under riksdagsspärren.
Vänsterpartiets nedgång med 1,1 procentenheter är den enda förändringen från föregående mätning som Novus beskriver som statistiskt säkerställd. Undersökningen omfattar 5 726 röstberättigade.


Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.