Halvprefab slår trä i klimatjämförelse
Betongens klimatpåverkan används ofta som argument för att välja andra stommaterial. Men utvecklingen av klimatreducerad betong och mer optimerade konstruktioner håller på att förändra jämförelsen, enligt Staffan Larsson.
I Studio ByggFramtids program Räkna rätt från början lyfter han fram Takryttaren i Uppsala. Projektet omfattar 174 hyreslägenheter, ett LSS-boende och 70 delningsbostäder. Uppsalahem satte redan i upphandlingen en klimatbudget och NCC är totalentreprenör.
Thomas Betong har levererat bland annat plattbärlag, skalväggar och fabriksbetong. Enligt företaget har klimatpåverkan från de aktuella betongprodukterna minskats med upp till 60 procent jämfört med branschreferensen. Konstruktionen har samtidigt optimerats för att minska mängden betong och armering.
– Vi är faktiskt i det här projektet bättre än ett träalternativ. Så jag vill verkligen ta bort myten om att trä är det enda alternativet för att vara klimatsmart, säger Staffan Larsson.
Jämförelsen med trä utvecklas inte närmare i programmet. Det framgår exempelvis inte vilka systemgränser eller konstruktionsalternativ som ligger bakom den. Påståendet bör därför läsas som Thomas Betongs bedömning av de alternativ som studerats i Takryttaren, inte som en generell jämförelse mellan betong- och trästommar.
När cement ersätts med bindemedel med lägre klimatpåverkan kan betongens tidiga hållfasthetsutveckling bli långsammare. För en prefableverantör kan det påverka hur snabbt elementen kan tas ur form och därmed fabrikens kapacitet.
Staffan Larsson säger att detta inte har skapat några problem i de projekt där Thomas Betong använt höga nivåer av klimatreduktion.
– Betongen har en långsammare tidig hållfasthetsutveckling. Men projektet vi har kört visar att vi inte tappar tid. Om gjutningen och stomdriften planeras rätt har montaget inte tagit längre tid.
Marcus Svensson, senior rådgivare inom affärsutveckling på ByggVesta Development, pekar samtidigt på att omställningen väcker frågor ute i produktionen. Det finns både verkliga problem och föreställningar om att klimatreducerad betong är svårare att torka ut, bearbeta och gjuta.
Staffan Larsson avvisar uppfattningen att uttorkningen generellt skulle vara sämre.
– När det gäller fukten är vi väldigt säkra på att klimatreducerad betong är likvärdig eller till och med bättre ur uttorkningshänseende. Däremot upplevs den som lite mer svårarbetad.
Den gamla betongens bearbetbarhet byggde enligt honom delvis på en hög cementhalt. När cementmängden minskar förändras därför betongens egenskaper.
– Min personliga uppfattning är att den reologi vi hade i går inte riktigt kommer tillbaka. Men den kommer att bli likvärdig utifrån de nya klimatförutsättningarna.
Att bara byta betongrecept räcker emellertid inte. Klimatpåverkan avgörs också av hur mycket betong och armering som används och hur tjocka väggar och bjälklag görs.
Robert Endre, konstruktör på BTKon, betonar att den betong som har lägst cementhalt inte automatiskt ger konstruktionen med lägst klimatpåverkan. I vissa delar kan en betong med högre hållfasthet göra det möjligt att minska dimensionerna och använda mindre material.
– Det blir ett slags nollsummespel. Mer betong kan ge mindre armering, och då kan man minska klimatpåverkan och tidsåtgången. Det gäller att hitta den bästa lösningen för varje plats, säger Robert Endre.
Han ser också möjligheter att minska materialåtgången genom tunnare väggar och genom att använda olika lösningar i olika delar av byggnaden. Kraven på exempelvis ljud, brand och bärförmåga gör dock att optimeringen måste ske gemensamt.
– Det måste vara en kombination av fastighetsutvecklare, betongleverantör och konstruktör som strävar mot samma mål. Om alla bara bevakar sin egen rygg kommer vi aldrig framåt. Vi måste våga testa och vara kreativa tillsammans.
Marcus Svensson ser kostnadseffektivitet som en förutsättning för att byggbranschen ska kunna använda dyrare material med mycket låg klimatpåverkan.
– Vi försöker vara effektiva för att i slutändan ha råd med en dyrare råvara, säger han.
Han pekar på att helt koldioxidfri cement redan går att köpa, men till ett högt pris. Samtidigt har byggbranschen visat att det går att ersätta en stor del av cementen i normala konstruktioner.
– De här effektiviseringarna leder till att vi har råd att köpa dyrare och bättre material. Det leder också till ett effektivare bygge.
Men de största vinsterna kommer enligt Marcus Svensson sällan i det första projektet. Nya konstruktionslösningar, produktionsmetoder och samarbeten behöver upprepas och utvecklas över tid.
– Vi är inte säkra på att den största effekten kommer i nästa projekt. Den kanske kommer i projektet därefter. Det handlar om ett långsiktigt utvecklingsarbete.
Det ligger nära Staffan Larssons huvudbudskap. För att klimatreducerad betong och optimerade stommar ska fungera utan ökade kostnader eller längre byggtid måste leverantörer och konstruktörer komma in innan de avgörande lösningarna har låsts.
Takryttaren visar därmed inte att betong alltid är ett bättre klimatval än trä. Däremot visar projektet att materialvalet inte ensamt avgör resultatet. Stomsystem, betongrecept, materialmängder, armering och produktionsplanering måste jämföras som delar av samma konstruktion.
– Rätt material ska användas på rätt plats. Beslut kan inte tas av gammal vana, säger Staffan Larsson.
Läs mer
Arkitektkontorets profil kräver tydlighet – och något unikt
Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.
Ny handbok för bättre hållbarhetsarbete
Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.
Swerock bygger ny betongfabrik i Sundsvall
Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.