Skandia vill ”minimera klimatavtrycket” – men egen studie visar att bevarande varit bättre

I den livscykelanalys som White Arkitekter tog fram på uppdrag av Skandia Fastigheter jämfördes den planerade rivningen och nybyggnaden med ett alternativ där den befintliga stommen och källaren behålls och huset renoveras.

Resultatet blev 162 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter för bevarandealternativet och 213 kilo för nybyggnaden. Den planerade nybyggnaden har därmed omkring 31 procent högre beräknad klimatpåverkan per kvadratmeter än alternativet där huset behålls.

Skandia har alltså valt det alternativ som i den egna studien ger störst klimatpåverkan.

Det är en besvärande uppgift i förhållande till bolagets egen kommunikation. När detaljplanen vann laga kraft beskrev Skandia projektet som präglat av ett genomgående hållbart tänk och uppgav att ambitionen är att minimera klimatavtrycket.

Den jämförande klimatstudien visar samtidigt att det inte är den lösning som ger lägst klimatpåverkan.

White konstaterar att resultatet är väntat. Vid en renovering kan stora delar av den befintliga betongstommen ligga kvar, medan en ny byggnad kräver stora mängder nytt material. Det gäller trots att den planerade nybyggnaden till stor del ska uppföras med trästomme, vilket minskar klimatbelastningen jämfört med mer konventionell nyproduktion.

Inte heller energianvändningen ger nybyggnaden något tydligt övertag. I Whites analys beräknades klimatpåverkan från energianvändningen under 50 år bli nästan densamma i de båda alternativen. Det renoverade huset förutsätts då få bland annat ny fasad, nya fönster och moderniserade installationer.

Skandias argument för rivning ligger i stället främst på andra områden.

Läkarhuset är slitet. Fasaden är uttjänt, betongen har skador, installationerna behöver bytas och byggnaden har låga våningshöjder. Den befintliga betongstommen beskrivs också som mindre flexibel vid nya håltagningar och framtida ombyggnader.

De låga våningshöjderna är särskilt viktiga. De begränsar möjligheterna att dra moderna installationer och skapa de kontorsmiljöer som efterfrågas på dagens marknad.

Skönhetsrådet uppmärksammade just detta i sitt yttrande. Rådet konstaterade att ett av argumenten för rivningen var de befintliga låga bjälklagshöjderna, som inte är efterfrågade på dagens kontorsmarknad.

Det placerar rivningen i ett annat ljus. Frågan handlar inte bara om huruvida Läkarhuset tekniskt går att rädda, utan också om vilken typ av fastighet som är mest attraktiv att äga och hyra ut.

Den skillnaden har också lyfts av Erik Stenberg, lektor vid KTH:s arkitekturskola. I en intervju med Mitt i 2023 argumenterade han för att huset borde renoveras av klimatskäl och kopplade rivningsplanerna till Odenplans kraftigt förbättrade kollektivtrafikläge.

– Jag skulle argumentera för att det är den nya pendeltågsstationen som driver rivningen. Den mångdubblade värdet av marken vid Odenplan, sade Erik Stenberg till Mitt i.

Hans resonemang pekar på den ekonomiska dimensionen bakom projektet. Odenplan har efter Citybanans öppnande blivit en av Stockholms viktigaste kollektivtrafikpunkter. Ett större, modernare och mer flexibelt kontorshus i det läget har ett annat kommersiellt värde än det befintliga Läkarhuset.

Det syns också i projektets omfattning. I underlaget till klimatstudien omfattade bevarandealternativet omkring 7 590 kvadratmeter bruttoarea, medan nybyggnadsalternativet omfattade omkring 10 790 kvadratmeter. Det motsvarar drygt 40 procent större bruttoarea.

Rivningen gör det alltså möjligt att både öka ytan och skapa lokaler med större våningshöjder och högre flexibilitet.

För Skandia finns samtidigt flera argument för att den nya byggnaden ändå kan betraktas som mer hållbar än en konventionell nyproduktion. Trästommen anses minska materialens klimatpåverkan. Delar av de befintliga källarvåningarna ska bevaras. Fönster, fasaddelar och annat material inventeras för återbruk. Betong från rivningen kan också återanvändas i andra sammanhang.

Det är åtgärder som minskar utsläppen från den valda lösningen. Men de förändrar inte resultatet i Skandias egen jämförelse. Bevarandealternativet hade fortfarande lägre klimatpåverkan.

Kritiken har därför inte bara handlat om arkitektur eller kulturmiljö. Skönhetsrådet, Samfundet S:t Erik, Architects Climate Action Network Sverige och andra remissinstanser har ifrågasatt om rivningen är förenlig med ambitioner om resurshushållning och minskad klimatpåverkan.

Staden har samtidigt bedömt att Läkarhuset inte har så höga kulturhistoriska värden att det ska skyddas från rivning. Byggnaden saknar rivningsförbud och betraktas inte som särskilt värdefull enligt plan- och bygglagen. Det har gjort det möjligt att väga andra intressen tyngre.

Argumenten för rivning är starkast när de handlar om funktion, flexibilitet, ekonomi och möjligheten att bygga större. Argumenten för bevarande är starkast när klimatpåverkan och resurshushållningen sätts främst.

Ett par kilometer söderut finns ett exempel på att en annan väg är möjlig. När Vasakronan byggde om Sergelhusen, med fasad bland annat mot Sveavägen, valde bolaget att behålla den befintliga betongstommen trots att rivning hade diskuterats.

Beslutet blev projektets största klimatvinst. Vasakronan har senare uppgett att bevarandet av stommarna bidrog till ungefär halverad klimatpåverkan i Sergelstan. Sergelhusen belönades dessutom med Årets Miljöpris på Betonggalan 2020, där just beslutet att behålla betongstommen lyftes fram.

Vasakronan vann även Årets Bygge 2026 för Lumi i Uppsala, som även det har en återbrukad betongstomme.