
Fler återbrukar, men färre tror på klimatmålet i byggsektorn. Men tänk om teamwork och nya initiativ kan göra klimatnyttan lättare att mäta, jämföra och följa upp? (Foto: Unsplash)
Det är förstås frestande att applådera prestationerna för klimatinsatsen innan resultatet är räknat. Vi vågar nog påstå att det hänt några gånger. Den som projekterar, bygger eller upphandlar klimatsmart i dag behöver dock både finna rätt lösningar och kunna påvisa skillnaden de gör. Om inte är risken att det mest hållbara alternativet går förlorat mot det enklast mätbara. Kanske även det billigaste på pappret. Ett glapp som tre färska publiceringar nu sätter fingret på.
Under gårdagen presenterade Ramirent nya hållbarhetsresultat ur Ramirentrapporten 2026. Här uppger 30 procent att användningen av återbruk ökat på deras arbetsplats det senaste året. Fyra av tio säljer vidare överblivet avfall eller material, medan en av sju köper det. Rapporten visar också att 18 procent minskat sitt avfall och att 26 procent använder fler hållbara produkter och lösningar.
Samtidigt har tilltron till branschens klimatmål fått sig en rejäl törn. Endast 14 procent tror att bygg- och anläggningsbranschen blir fossilfri till 2045, jämfört med 22 procent året före.
Därtill saknas nationellt heltäckande statistik över hur mycket byggmaterial som återbrukas, vilket Betongvärlden rapporterade om under gårdagen. Boverket beskriver återbruket som begränsat och marknaden som omogen.
För betong blir skillnaden tydlig. När rivningsbetong krossas till fyllnadsmaterial återvinns materialet, men byggprodukten går förlorad. Att i stället ge bjälklag och pelare nytt liv kan ge större klimatnytta. Det hör dock ännu så länge till undantagen.
Förra veckan presenterade IVL Svenska Miljöinstitutet en satsning med bland andra NCC, Peab, Skanska, RISE och flera fastighetsbolag. Tillsammans ska de utveckla och testa metoder som fångar cirkularitet bättre i byggnaders livscykelanalyser.
En byggnad som bevaras och byggs om kan ha lägre klimatpåverkan än en ny byggnad. Även flexibel utformning och material med lång livslängd kan ge klimatvinster över tid. Problemet är att dessa värden inte alltid syns tydligt i dagens beräkningar.
Projektet ska därför ta fram beräkningsprinciper och testa dem i praktiska byggprojekt. Målet är bättre beslutsunderlag i tidiga skeden där avgörande beslut fattas.
Även inom anläggningssektorn presenterades förra veckan ett nytt steg. Sweden Green Building Council, SGBC, leder en branschgemensam förstudie som ska lägga grunden för ett framtida ramverk för klimatprestanda i svenska infrastrukturprojekt.
Ambitionen är att göra material, drivmedel och byggprocesser lättare att jämföra och verifiera genom tydligare nyckeltal och standardiserade data. Bakom arbetet står bland andra Skanska, Peab, NCC, WSP, Chalmers och Trafikverket.
Enligt Chalmers visar tidigare forskning att utsläppen från vägbyggen kan halveras med teknik som redan finns. Den breda användningen bromsas dock fortsatt av svaga krav, kompetensbrist, osäkerhet och fokus på lägsta pris.
Tillsammans ringar dessa publiceringar in ett besvärande mellanläge där cirkulära arbetssätt vinner mark, medan tron på den stora omställningen sjunker. Handlingen har alltså börjat röra sig, men måtten släpar efter.
Det här säger oss att återbruk, bevarande och lång livslängd som blir synliga redan i projektering, kalkyl och upphandling har bättre förutsättningar att ta steget från lovande undantag till etablerade arbetssätt. Men också att samarbete över gränserna gör hela skillnaden. Med den distinktionen på plats kan branschen applådera både prestationen och resultatet.
Läs även: Tre av tio säger att återbruket ökar


Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.