
Byggbranschen sägs ibland vara för trög för innovation. Forskarna ser något annat. (Foto: Pixabay)
Kanske har du stött på det. Någon pekar på det där som skaver, bara för att kort därefter påstå att det egentligen är en styrka. Beroende på situation kan det lämna mottagaren mer eller mindre övertygad. Nu prövar en ny studie just denna tanke, med utgångspunkt i byggbranschens komplexitet.
Bakom studien står forskare vid Uppsala universitet, som i den vetenskapliga tidskriften Construction Management and Economics utmanar bilden av byggbranschens många aktörer och komplexa projektorganisationer som ett ensidigt hinder. Här är tesen att relationerna mellan beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer tvärtom kan skapa nya vägar för innovation, förutsatt att de används på rätt sätt.
“Entrants must account for existing networks while established firms must make space for both the entrants and their innovation.”
I studien följer forskarna en ny aktörs strävan att etablera en innovation i byggbranschen. Deras slutsats blir att den tekniska lösningen endast utgör en bråkdel av ekvationen. Minst lika avgörande är förmågan att förstå branschens nätverk, bygga relationer och hitta rätt väg in i projekten: “The fragmented nature of construction can also generate new opportunities for innovation through relationships and interactions.”
Kort sagt. Det som understundom pekas ut som byggbranschens akilleshäl kan enligt studien vara dess styrka, om än med det tydliga incitamentet att det kräver något av båda sidor.
Du som sitter på morgondagens innovation behöver förstå hur branschen fungerar och förhålla dig till de befintliga nätverken. De etablerade företagen behöver i sin tur bereda utrymme för såväl nya aktörer som deras innovationer.
Låter det enkelt? Det är det kanske egentligen, men icke desto mindre en intressant tanke. För om lösningen nu är så självklar, varför bryter vi då inte ny mark redan i dag?
Det är väl där någonstans det enkla plötsligt blir betydligt mer komplicerat, eftersom vi tenderar att fastna i frågor som materialval, AI- och klimatanpassningar snarare än vem som har mandat att säga ja, vem som vågar investera i en oprövad innovation och i slutändan skapar utrymme för den att testas.
Kanske är det därför inte så märkligt att ett liknande mönster kan skönjas i flera delar av samhällsbyggandet, vare sig det rör klimatbetong, cirkulära schaktmassor eller nya affärsmodeller för arkitekter.
Den springande punkten är alltså inte att idéerna saknas. Snarare hur de tar sig från försök och pilotprojekt till en självklar plats i vardagen.
Vill du läsa mer? Ta del av studien i sin helhet här: Dynamism of a container: strategizing for construction innovation.
Får du aldrig nog av innovation? Då kommer du att älska WOW-priset. Läs mer här!

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.