
Allt fler vill bli ingenjörer. Men hur får vi fler att se sin framtid inom samhällsbyggnad? (Foto: Pixabay)
Låt oss börja med den goda nyheten – allt fler vill bli ingenjörer. Det framgår av UHR:s statistik vid sista anmälningsdag där antalet förstahandssökande till både civil- och högskoleingenjörsutbildningar ökat nationellt med 4 procent jämfört med hösten 2025. Ett växande intresse att bygga vidare på, som likväl tycks lämna en del att önska bland samhällsbyggnadsutbildningarna.
Chalmers är ett exempel. Inför höstterminen 2026 hade lärosätet totalt 17 088 sökande. En ökning med 9,6 procent och den högsta nivån sedan 2008. Samtidigt ligger både civil- och högskoleingenjörsprogrammet i samhällsbyggnadsteknik under målet om 1,5 behöriga förstahandssökande per plats, enligt Chalmers egen sammanställning.
Här består en del av lösningen förstås att få fler av dem som vill bli ingenjörer att välja just samhällsbyggnad och undersöka vad det lägre söktrycket beror på, vilket Chalmers uppger att de nu kommer göra. Med det sagt sträcker sig frågan utanför ett enskilt lärosätes rekryteringsmål.
Så hur står sig samhällsbyggnadsutbildningarna på andra håll? Att byggutbildningar tveklöst kan locka många framgår av Ingenjörens genomgång av årets ansökningar från tidigare i år. Där återfinns byggteknik och design i toppen bland högskoleingenjörsutbildningarna. Bland civilingenjörsutbildningarna märks bland annat industriell ekonomi, teknisk fysik och datateknik.
Även det en god nyhet som bådar gott för framtiden, så länge som fler unga hittar till samhällsbyggandet. Det förutsätter i sin tur att de känner till bredden av de yrken som finns, vilket ByggFramtid tidigare belyst.
Det här förklarar inte Chalmers söksiffror, men pekar likväl på en konkret uppgift för branschen. Att synliggöra fler av de roller som behövs för att planera, bygga och utveckla våra samhällen. Den som vill bli ingenjör behöver också kunna se sin framtid i bygg.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.