Därför missar unga möjligheter i byggbranschen

Den yngre generationen väljer det de känner till. När de som är på väg in i arbetslivet resonerar kring byggbranschen är det därför främst yrken som snickare, målare och VVS-montörer som lockar. Det bekräftas av undersökningen ”Ungas bild av byggbranschen” från Ungdomsbarometern, som under 2024 genomfördes på uppdrag av Veidekke. Här slår man fast att unga har en förhållandevis smal bild av vilka yrken som faktiskt finns i branschen. De yrken som de spontant nämner och även söker praktik inom kretsar som regel kring dessa fem:

1. Snickare
2. VVS-montör
3. Plattsättare
4. Betongarbetare
5. Målare

Eftersom just dessa yrken är både etablerade och efterfrågade blir det också dem som skolor matchar sina elever med. En titt på Arbetsförmedlingens yrkesstatistik från 2024 visar på en liknande trend, där samma områden är de mest efterfrågade i bygg- och anläggningssektorn.

Samtidigt finns ett stort behov av kompetens inom betydligt fler fält, från maskinförare till tekniska specialistroller. Enligt Arbetsförmedlingen är de mest efterfrågade yrkena inom bygg:

• Anläggningsarbetare
• Anläggningsmaskinförare
• Betongarbetare
• Byggnadsplåtslagare
• Golvläggare
• Murare
• Snickare
• VVS-montör

Fjolårets rapport från Arbetsförmedlingen visar att bilden står sig. Bristen i flera byggyrken är fortsatt stor, samtidigt som behovet av tekniska och digitala roller växer. Det är också här branschen har störst kompetensbrist, delvis eftersom byggsektorn är klämd mellan digitala ambitioner och den fysiska verkligheten, vilket en färsk undersökning från Revizto nyligen visade.

Men bristen stannar inte där.

Mer tekniska, digitala och specialistinriktade roller saknar fortsatt tillräcklig återväxt, eftersom många unga inte känner till att de finns.

Mitt i detta glapp står byggbranschen inför en tydlig generationsväxling, vilket Lambertsson, ett av Sveriges ledande företag inom uthyrning av byggmaskiner och tillfälliga anläggningar, märkt av. Här är medelåldern inom flera yrkesroller hög. Tidigare har praktikanter kommit in via personliga kontakter eller spontana ansökningar, något som gjort vägen in både otydlig och ojämn.

Det är en brist Lambertsson nu vill råda bot på när de, i ett pilotprojekt tillsammans med Praktikverket, öppnar upp för praktikplatser med handledarrollen i fokus.

Varje plats ska erbjuda en definierad roll, en utsedd handledare och en tydlig plan för lärande. En struktur som Lukas Sølvik, grundare och vd på Praktikverket, tror kan göra stor skillnad när det gäller praktik. Särskilt om man vill få in fler unga i byggbranschen och få dem att stanna.
-Jag tror att företag behöver hitta nya sätt att attrahera unga tidigt, framför allt genom praktik. Många är redan duktiga på att erbjuda praktikplatser, men processen är ofta omodern och återkopplingen på ansökningar brister. Det gör att många unga tappar motivation redan innan de fått en chans, säger Sølvik till ByggFramtid.

För att få praktikanter att stanna lyfter han fram vikten av en inkluderande arbetsmiljö, möjligheten att utvecklas och testa nya saker i takt med ökad erfarenhet, liksom moderna digitala verktyg och effektiva processer. Det förutsätter bra handledare och mentorer, men också att större bolag vågar involvera unga, till exempel genom juniora ledningsgrupper.

Men tänk om yrkesdrömmarna ser helt annorlunda ut?
I SCB:s rapport ”Ungas yrkesdrömmar matchar inte arbetsmarknadens behov” från 2024 framgår det att många unga inte ens överväger en framtid inom bygg, trots att branschen erbjuder både jobbgaranti och bra löner.

Här hamnar byggyrken långt ner på listan. På frågan vad deras framtida yrkesval skulle bli, oavsett bransch, blir svaret i stället yrken som:

• Ingenjör
• Polis
• Sjuksköterska
• Läkare
• Systemutvecklare
• Jurist

Den här statistiken visar sammantaget på såväl en paradox som en kunskapslucka. Å ena sidan finns ett enormt rekryteringsbehov, å andra sidan en potentiell arbetskraft som inte känner till utbud och möjligheter. Om kunskapen kring tekniska, digitala eller projektledande roller saknas innebär det att många antingen söker praktik inom traditionella hantverksyrken eller väljer helt andra branscher när de stakar ut sin framtid.

Så hur råder man bot på detta? Går vi tillbaka till Lambertsson och Praktikverkets satsning visar den att det går att skapa tydligare vägar in, men också att fler behöver engagera sig, vilket Lukas Sølvik poängterar.
– Här tror jag att både skolan och näringslivet har ett ansvar. Skolan behöver bli bättre på att koppla utbildningen till arbetsmarknadens behov, samtidigt som företag måste bli bättre på att synas där unga faktiskt är, inte minst i sociala medier, säger han.

Han betonar samtidigt hur viktigt det är att värna om ungas driv och idéer, eftersom det är där innovation och nytänkande ofta uppstår. Den stora utmaningen ligger enligt Sølvik i att kombinera detta med en tydlig väg in i arbetslivet.
-Det viktigaste är egentligen att få unga att komma igång och ta första steget. Därefter kan de utvecklas vidare mot det de verkligen brinner för, säger han.

Byggbranschen står inför ett vägskäl. Unga vill in, men bara i de yrken de känner till. Branschen behöver fler, men inom betydligt fler roller. Nu krävs det att fler gläntar på dörren för nya talanger, men också att branschen i stort öppnar upp för strukturer som får dem att stanna och växa.