På plats: Swerocks nya fabrik i Rosersberg

Det är invigning i Rosersberg, men Swerocks nya betongfabrik är ännu inte i gång. Därför slipper vi både varselväst och hjälm när vi går in i anläggningen.

Inne i fabriken är allting nytt. Blandare, vågar, transportörer och silor har ännu inte hunnit få det lager av cement- och ballastdamm som annars brukar prägla en betongfabrik. Men under den nya anläggningen finns en betydligt äldre konstruktion.

Fabriken har nämligen byggts på den tidigare betongfabrikens fundament.

– Det är en ny fabrik på ett gammalt fundament. Genom att återanvända fundamentet har vi kanske sparat 50 procent av investeringen, säger Björn Karlsson, som har ansvarat för beställningen från Swerocks sida.

Den nya fabriken är en tornanläggning med fallande vågsystem. Råvarorna lagras högt upp och förflyttas därefter nedåt genom produktionen med hjälp av gravitationen.

– Det är samma typ av tornanläggning som vi tidigare har levererat till bland annat LKAB i Kiruna. Den har 320 kubikmeter ballastlagring, fördelat på sex fack, och ett fallande vågsystem genom hela anläggningen, säger Simon Forssell på Kamet-Röbäcks.

Hjärtat i fabriken är en frifallsblandare som rymmer 7,5 kubikmeter. Till anläggningen hör även tre vågar för tillsatsmedel på vardera 100 liter, en vattenvåg på 1 500 liter, en ballastvåg med en kapacitet på 15 ton och en pulvervåg på 4 000 liter.

Fabriken har dessutom sex pulversilor som rymmer 100 kubikmeter vardera.

– Det är en stor blandare och hög kapacitet i hela vågsystemet. Det gör att anläggningen kan hantera stora volymer med relativt låg installerad effekt, säger Simon Forssell.

Innan Swerock bestämde sig för att återanvända fundamentet undersöktes betongen av en extern konsult. Konstruktionen behövde klara den nya fabrikens belastning, som är omkring 100 ton större än tidigare.

– Det var mycket kontroll innan vi kunde gå vidare. Vi belastar fundamentet med ytterligare ungefär 100 ton, men det klarade kontrollen. Fabriken är sprillans ny. Det är bara fundamentet som är gammalt, säger Björn Karlsson.

Även mottagningsfickan och delar av dess koner har återanvänts. Konerna har kapats för att passa ett nytt matarsystem, de tidigare skakmatarna har ersatts av bandmatare och ett nytt uppfordringsband har installerats.

– Det mesta är nytt, men vi har anpassat anläggningen till det som redan fanns på plats. Den här typen av specialanpassning har krävt mycket arbete, säger Simon Forssell.

Frifallsblandaren på 7,5 kubikmeter gör det möjligt att fylla en betongbil med en enda sats. Med en mindre blandare krävs flera blandningar, vilket förlänger tiden som bilen behöver stå vid fabriken.

– Det här är en stor fabrik som tar väldigt lite markyta. Blandaren kan lasta en betongbil med en enda sats. Med en mindre blandare måste man köra flera blandningar och då får bilen stå och vänta, säger Peter Westman på Kamet-Röbäcks.

Den teoretiska kapaciteten är 20 satser i timmen, motsvarande 150 kubikmeter betong. Björn Karlsson understryker samtidigt att kapaciteten förutsätter att materialförsörjningen fungerar och att betongbilarna finns på plats vid rätt tidpunkt.

– Teoretiskt kan den göra 20 satser i timmen. Det kommer inte att gå under åtta timmar i sträck, men under ett par timmar är det möjligt om bilarna kommer i tid och materialet inte fastnar någonstans, säger han.

Björn Karlsson har varit med och köpt eller byggt fyra–fem betongfabriker sedan han var med och ställde upp sin första anläggning i Enköping 1991.

För honom var valet av frifallsblandare helt avgörande, trots att tekniken inte dominerar bland de stora europeiska leverantörerna.

– Frifallsblandare är det bästa man kan ha när man ska producera stora mängder betong. Den drar ungefär hälften så mycket energi för samma mängd betong och den går att belasta betydligt hårdare, säger Björn Karlsson.

På Bauma, världens största mässa för entreprenad- och byggmaskiner, är det enligt honom svårt att över huvud taget hitta en frifallsblandare. I stället dominerar tvåaxlade tvångsblandare, så kallade twin-shaft mixers.

– Åker man till Bauma finns det knappt en frifallsblandare. Alla visar twin-shaft mixers, men det betyder inte att det är den bästa lösningen. För den produktion vi ska ha här är det frifallsblandare som gäller, säger han.

Björn Karlsson menar att tvångsblandare ofta väljs av gammal vana eller för att de marknadsförs mer aktivt av de stora tillverkarna.

– Många köper twin-shaft mixers utan att räkna på vad energin och underhållet kostar. För mig innebär det att man kastar pengar i sjön. Ska man producera stora volymer av vanlig fabriksbetong finns det inget som slår en stor frifallsblandare, säger han.

All uppvärmning av ballast och vatten sker med fjärrvärme. Fabriken behöver därmed inte använda olja för dessa delar av produktionen.

Kombinationen av tornanläggning, fallande vågsystem och frifallsblandare ger enligt Kamet-Röbäcks en låg energianvändning i förhållande till produktionskapaciteten.

– Det är en energieffektiv fabrik. Vi har låg installerad effekt i förhållande till vad vi får ut ur anläggningen. Dessutom används fjärrvärme till både ballast och vatten i stället för att vi eldar olja, säger Simon Forssell.

Frifallsblandaren har en relativt enkel konstruktion och färre mekaniskt utsatta delar än en tvångsblandare. Det påverkar både energianvändningen och underhållsbehovet.

– För den här typen av produktion kan en frifallsblandare ha omkring en tredjedel av underhållskostnaden och en tredjedel av energikostnaden jämfört med en tvångsblandare. När man producerar stora volymer får det stor betydelse, säger Peter Westman.

Frifallsblandaren är framför allt avsedd för stora volymer av mer konventionella betongsorter. För jordfuktig betong, exempelvis vältbetong, kan en tvångsblandare enligt Kamet-Röbäcks vara ett bättre alternativ.

– Det finns en uppfattning om att frifallsblandare blandar sämre, men det handlar om vilken betong som ska produceras. För stora volymer av vanlig fabriksbetong finns det många fördelar. Konstruktionen är enkel, energibehovet lågt och livslängden lång, säger Simon Forssell.

En viktig del av beställningen har varit att skapa en sammanhängande och uppvärmd arbetsmiljö. Personalen ska kunna röra sig mellan fabrikens olika delar utan att behöva gå ut.

Utrymmet under pulversilorna har därför tagits till vara. Där finns bland annat elrum, fjärrvärmeutrustning, vattenbuffert och utrymmen för tillsatsmedel, fiber och annan utrustning.

– När man är inne i fabriken ska man inte behöva ta på sig mössa och ytterkläder varje gång man ska till en annan del. Här finns ordentligt med plats och man kan röra sig säkert. En bra arbetsmiljö är också bättre för produktionen, säger Björn Karlsson.

Peter Westman framhåller också fabrikens kompakta konstruktion.

– Normalt står silorna på ben och då förlorar man mycket av ytan under dem. Här har vi i stället kunnat använda den delen av byggnaden som riktiga utrymmen. Fabriken får ett litet fotavtryck trots att kapaciteten är hög, säger han.

Fabriken har fått en bufferttank för kallvatten. Nästa steg är att installera en dubbelmantlad tank för återvinningsvatten, utvecklad av Kamet-Röbäcks.

Fjärrvärmevatten ska cirkulera i tankens yttre mantel och värma återvinningsvattnet. Därmed behöver vattnet inte passera genom en traditionell värmeväxlare, där kalkavlagringar annars kan skapa problem.

– På vintern kan återvinningsvattnet hålla omkring fem grader. Med den dubbelmantlade tanken ska vi kunna värma det till ungefär 30 grader och använda det i produktionen även när det är kallt, säger Simon Forssell.

Kamet-Röbäcks har tidigare levererat motsvarande tankar i Norge. Enligt företaget blir Rosersberg den första fabriken i Sverige där lösningen tas i drift.

För Björn Karlsson kan anläggningen i Rosersberg bli den sista han beställer innan han går i pension. Han beskriver den som höjdpunkten efter drygt 30 års arbete med betongfabriker.

– Jag tror att det här är den bästa fabriken vi har byggt under alla år. Förhoppningsvis kan jag komma tillbaka med rullatorn om några år, titta på den och fortfarande vara nöjd.

För Swerock är den nya fabriken en långsiktig investering i Stockholmsmarknaden. Angelika Bohlin, vd för Swerock och Peab Asfalt i Sverige, betonar framför allt betydelsen av att behålla närvaron i Rosersberg.

– Det känns helt rätt i vår plan framåt att ha en ny och modern fabrik i norra Stockholm. Vi är redan väl inarbetade här och vill behålla den positionen. Tillsammans med vår fabrik i södra Stockholm ger det oss en bra närvaro på marknaden, säger hon.

Investeringen sker samtidigt som bostadsbyggandet fortfarande befinner sig på en låg nivå. Angelika Bohlin ser vissa tecken på att fler projekt börjar komma i gång, men framhåller att olika delar av byggmarknaden kan utvecklas åt olika håll.

– Vi följer naturligtvis betongvolymerna och beläggningen på våra fabriker. Bostadsmarknaden har haft det jobbigt, men andra delar av branschen kan växa. Anläggningsmarknaden är exempelvis stark, säger hon.

Fabriken ingår i Swerocks långsiktiga plan för att modernisera produktionen. Bolaget har samtidigt investerat i eldrivna betongbilar och betongpumpar samt utvecklat betong med lägre klimatpåverkan.

– Vi ser hela tiden över våra fabriker för att säkerställa att de är moderna och kan leverera på de marknader där vi finns. Vi vill ligga i framkant både när det gäller kvalitet och hållbarhet, och en ny fabrik ger bättre möjligheter till det, säger Angelika Bohlin.

Magnus Lockner, regionchef på Swerock, konstaterar att det är en stor investering i en fortsatt svag byggkonjunktur. Fabriken har provkörts, men den ordinarie produktionen har ännu inte börjat.

– Det är riktigt roligt att kunna investera även när tiderna är ganska tuffa. Fabriken är provkörd och provkörningen gick väldigt bra, säger han.

Planen är att successivt ta den nya anläggningen i drift under hösten.

– Jag skulle tro att den går för fullt i november. Vi behöver börja leverera från den nya fabriken omkring december, säger Magnus Lockner.

Den befintliga fabriken ska därefter tas ur drift och monteras ned. Vad som händer med den är ännu inte beslutat.

– Det är en gammal fabrik, men den är fortfarande i väldigt bra skick. Vi får se om den först monteras ned och sedan sätts upp någon annanstans i Sverige, säger Magnus Lockner.