
Ramirents undersökning har genomförts av Novus bland 500 personer i bygg- och anläggningsbranschen. 30 procent svarar att användningen av återbruk har ökat på deras arbetsplats under det senaste året. Fyra av tio uppger också att de säljer vidare överblivet avfall eller material, medan ungefär en av sju köper avfall eller begagnat material.
– Vi ser att återbruk och resurseffektivitet får en allt större betydelse i byggbranschen. Det handlar både om klimatpåverkan och ekonomi, där det blir viktigt att ta vara på material och utrustning på ett smart sätt, säger Kasia Slojka, HSEQ-Partner på Ramirent, i ett pressmeddelande.

Kasia Slojka, HSEQ-Partner på Ramirent.
Boverket konstaterar att intresset för återbruk har ökat, men att det faktiska återbruket fortfarande sker i begränsad omfattning och att marknaden för återbrukade byggprodukter är omogen. Någon nationellt heltäckande statistik över vad som återbrukas och i vilka mängder finns inte. Återbruk följs enligt myndigheten i huvudsak upp inom enskilda projekt.
Det innebär att Ramirentrapportens 30 procent snarare är ett mått på hur medarbetare upplever utvecklingen på sina arbetsplatser än på hur stor del av byggmaterialflödet som faktiskt blivit cirkulärt.
Även avfallsstatistiken visar att avståndet till en cirkulär byggsektor fortfarande är stort. Byggbranschen genererade 13 miljoner ton icke-farligt avfall i Sverige 2022. Naturvårdsverket konstaterar samtidigt att det saknas statistik över hur stor del av bygg- och rivningsavfallet som förbereds för återanvändning. I den nationella uppföljningen har den mängden därför satts till noll.
Emma Bonnevier, klimatpolitisk expert på Byggföretagen, pekar i rapporten särskilt ut återbruk av tunga byggnadsdelar.
– Särskilt intressant är utvecklingen kring återbruk av tunga byggnadsdelar som stommar och fasader i betong, stål och trä, säger hon i rapporten.
För betong är skillnaden mellan dagens återvinning och verkligt återbruk stor. Betong från rivningar kan krossas och användas exempelvis som fyllnadsmaterial, men då har den ursprungliga byggprodukten förlorats. Vid återbruk demonteras i stället exempelvis ett bjälklag eller en pelare och används på nytt som byggnadsdel.
Boverket beskriver återbruk av bärande betongdelar som ovanligt i dag. Bland hindren finns kvalitetssäkring samt tekniska frågor kring lyft, infästningar och installationer. Samtidigt bedöms potentialen vara stor, inte minst eftersom tillverkningen av nya betongkonstruktioner innebär en betydande klimatpåverkan.
Ett av de svenska projekt som gått längst är Kvarteret Återbruket i Göteborg. Där har omkring 3 000 kvadratmeter förspända håldäck demonterats från det tidigare Ikea-varuhuset i Kållered för att användas som bjälklag i 66 nya hyreslägenheter. Håldäcken täcker nästan hela projektets behov av bjälklag.
Projektet utsågs till Årets Miljöpris på Betonggalan 2024. I juryns motivering lyftes just det storskaliga och kostnadseffektiva återbruket av bärande konstruktionsdelar fram. Målet är att minst hälften av det inbyggda materialet i projektet ska vara återbrukat.
RISE har ansvarat för kvalitetssäkringen av de gamla håldäcken. Genom dokumentationsstudier, oförstörande provning, provtagning och laboratorietester har elementen kunnat bedömas inför den nya användningen. Enligt RISE visade undersökningarna god kvarvarande bärförmåga och låg beständighetsrisk. Den beräknade återstående livslängden uppgick i den aktuella miljön till upp till 224 år.
RISE beräknar att återbruket av håldäcken i projektet minskar klimatpåverkan med omkring 37 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA i produktskedet A1–A3 och ytterligare omkring 10 kilo i transportskedet A4 jämfört med nytillverkade håldäck.
Erfarenheterna används nu för att försöka göra återbruket mindre beroende av enskilda pilotprojekt. RISE startade hösten 2025 ett treårigt forskningsprojekt tillsammans med NCC, Strängbetong, Ragn-Sells och Handelshögskolan i Stockholm. Projektet ska utveckla system för bland annat kvalitetssäkring, logistik, digital information och affärsmodeller för återbrukade prefabricerade betongelement. Håldäck, plattbärlag, pelare och sandwichväggar ingår.
RISE bedömer att klimatpåverkan från en bärande betongstomme i vissa fall kan minska med upp till 80 procent om stommen återbrukas i stället för att nytillverkas. Samtidigt beskriver institutet återbruk som långt ifrån norm i dagens byggande.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.