Svenskt Träs klimatkalkyl får kritik: ”Vilseledande”
– Det här är ett effektivt sätt att skönmåla sin produkt och sin förmåga, säger Carl-Johan Appelberg.
Klimatkalkylatorn lanserades av Svenskt Trä den 26 maj och är tänkt att användas när byggherrar och projektörer tidigt ska välja stomme till industri-, lager-, maskin- och idrottshallar.
I Svenskt Träs exempel med en hall på ungefär 24 gånger 48 meter och fem meters fri höjd hamnar limträ på cirka 6 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Motsvarande värde är cirka 21 kilo för betong och 32 kilo för stål. Med det som i verktyget betecknas klimatförbättrad betong sjunker betongens resultat till 15 kilo, medan återvunnet stål hamnar på 19 kilo.
Det är framför allt underlaget för betong som Carl-Johan Appelberg vänder sig mot.
– Det är vilseledande. Det här är komplexa saker som få människor har en inblick i hur det fungerar och då måste man vara korrekt i sina jämförelser. Man måste jämföra äpplen med äpplen.
Enligt Carl-Johan Appelberg ger kalkylatorn inte en rättvisande bild av den betong som finns att beställa i dag.
– Betongen i deras kalkyl visar på så mycket som 50 procent högre utsläpp än verkligheten med den klimatförbättrade betong vi tillhandahåller. Redan utan att ta hänsyn till klimatförbättrad betong ger deras uträkning betongen ett koldioxidavtryck som är 20–25 procent högre än verkligheten.
Bakom skillnaden ligger bland annat att Svenskt Trä inte använder samma typ av klimatdata för samtliga stommaterial. För limträ bygger värdet på ett genomsnitt av miljövarudeklarationer, EPD:er, för svenskproducerat limträ. För betong och stål används i stället typiska generiska värden från Boverkets klimatdatabas.
Det innebär att den skillnad på 20–25 procent som Carl-Johan Appelberg pekar på inte kan förklaras av Boverkets konservativa påslag.
Anna Ryberg Ågren, direktör på Svenskt Trä, bekräftar att underlagen skiljer sig åt, men uppger att valet gjorts eftersom det saknas tillräckligt representativa EPD-underlag för stål och betong. Och anledningen till att man inte använder Boverkets generiska värden rakt av är, enligt Anna Ryberg Ågren, att de aktuella EPD:erna för limträ visar högre utsläppsvärden, bland annat på grund av den minskade reduktionsplikten.
– Svenskt Trä har alltså inte valt EPD som datakälla för att få ett bättre resultat för trä, utan tvärtom för att inte räkna för positivt. När Boverkets databas uppdateras med nya värden kommer dessa också att få genomslag i kalkylatorn, säger Anna Ryberg Ågren.
Svenskt Trä beskriver kalkylatorn som ett verktyg för tidiga beslut, inte som en fullständig livscykelanalys. Beräkningen omfattar produktskedet A1–A3, transporter A4 och spill i A5. Bara själva stommen ingår. Grundläggning, fasad, tak och sekundärt bärverk ligger utanför jämförelsen.
När verktyget lanserades framhöll Svenskt Trä att syftet var att göra det möjligt att jämföra stomalternativen på lika villkor. Det är just den jämförbarheten som Carl-Johan Appelberg nu ifrågasätter.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.