Svenskt Träs klimatkalkyl får kritik: ”Vilseledande”

– Det här är ett effektivt sätt att skönmåla sin produkt och sin förmåga, säger Carl-Johan Appelberg.

Klimatkalkylatorn lanserades av Svenskt Trä den 26 maj och är tänkt att användas när byggherrar och projektörer tidigt ska välja stomme till industri-, lager-, maskin- och idrottshallar.

I Svenskt Träs exempel med en hall på ungefär 24 gånger 48 meter och fem meters fri höjd hamnar limträ på cirka 6 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Motsvarande värde är cirka 21 kilo för betong och 32 kilo för stål. Med det som i verktyget betecknas klimatförbättrad betong sjunker betongens resultat till 15 kilo, medan återvunnet stål hamnar på 19 kilo.

Det är framför allt underlaget för betong som Carl-Johan Appelberg vänder sig mot.

– Det är vilseledande. Det här är komplexa saker som få människor har en inblick i hur det fungerar och då måste man vara korrekt i sina jämförelser. Man måste jämföra äpplen med äpplen.

Enligt Carl-Johan Appelberg ger kalkylatorn inte en rättvisande bild av den betong som finns att beställa i dag.

– Betongen i deras kalkyl visar på så mycket som 50 procent högre utsläpp än verkligheten med den klimatförbättrade betong vi tillhandahåller. Redan utan att ta hänsyn till klimatförbättrad betong ger deras uträkning betongen ett koldioxidavtryck som är 20–25 procent högre än verkligheten.

Bakom skillnaden ligger bland annat att Svenskt Trä inte använder samma typ av klimatdata för samtliga stommaterial. För limträ bygger värdet på ett genomsnitt av miljövarudeklarationer, EPD:er, för svenskproducerat limträ. För betong och stål används i stället typiska generiska värden från Boverkets klimatdatabas.

Svenskt Trä bekräftar att underlagen skiljer sig åt, men uppger att valet gjorts eftersom det saknas tillräckligt representativa EPD-underlag för de andra materialen.

– Det stämmer att verktyget använder ett genomsnitt av EPD-värden för limträ och Boverkets klimatdata för betong och stål. Eftersom vi inte har tillgång till ett representativt urval av EPD:er för betong och stål för att ta fram jämförbara genomsnittsvärden används Boverkets klimatdata utan påslag, säger Linn Treijs, presskommunikatör på Svenskt Trä.

Att värdena används utan påslag är en viktig detalj. Boverkets generiska värden för klimatdeklarationer innehåller normalt ett konservativt påslag på omkring 25 procent. Databasen innehåller också typiska värden utan detta påslag, och det är dessa som Svenskt Trä uppger att kalkylatorn bygger på.

Det innebär att den skillnad på 20–25 procent som Carl-Johan Appelberg pekar på inte kan förklaras av Boverkets konservativa påslag. Frågan handlar i stället om hur väl det generiska värdet speglar de betongprodukter som faktiskt finns på marknaden och om det är direkt jämförbart med ett genomsnitt byggt på aktuella EPD:er för limträ.

Svenskt Trä beskriver kalkylatorn som ett verktyg för tidiga beslut, inte som en fullständig livscykelanalys. Beräkningen omfattar produktskedet A1–A3, transporter A4 och spill i A5. Bara själva stommen ingår. Grundläggning, fasad, tak och sekundärt bärverk ligger utanför jämförelsen.

När verktyget lanserades framhöll Svenskt Trä att syftet var att göra det möjligt att jämföra stomalternativen på lika villkor. Det är just den jämförbarheten som Carl-Johan Appelberg nu ifrågasätter.