
Magnus Höij, redaktör för Arkitektvärlden.
Sommaren går mot sitt slut och många är på väg tillbaka till skrivbordet. Nyfikenheten på vad hösten ska erbjuda är stor. Blir det ett fortsatt ”vänta”-läge eller tar marknaden fart igen? Eller väntar något annat runt hörnet?
Jag bjuder på tre spaningar baserat på de få tecken i skyn som ändå finns.
Sedan 1 juli är den övergångstid som gällde för Boverkets nya byggregler slut. Nu behöver branschen anpassa sina arbetssätt till de nya förutsättningarna.
Allt talar för att det blir en lite famlande och sökade fas inledningsvis. Kommunerna behöver ta ett kliv framåt, Boverket behöver bistå under övergången, branschorganisationerna behöver hjälpa sina medlemmar att hitta rätt. Frågorna kommer att vara många, svaren färre.
Jag för min del skulle bli förvånad om detta leder till några snabba och stora förändringar. Kulturer och branschlogik ändras inte över en natt.
Den hoppfulla delen av mig tror att vi på sikt får en ökad innovation och en bransch som tar för sig i både affärsutveckling och ledarskap. Men det kräver inte minst fler modiga beställare, som vill och vågar ge utrymme för just sådana initiativ.
Därför finns det även anledning att inte tro för mycket på just de nya byggreglerna. Det kommer att krävas många fler insatser och att de kommer från många fler innan hela byggbranschen kan kallas nyfiken, innovativ, hållbar och ansvarstagande.
Om vi bortser en sekund från kulturkriget som rasar med oförminskad styrka, så lär inte byggbranschens frågor vara i topp när valet nu närmar sig med stormsteg.
Frågor om försvar och säkerhet, vinster i välfärden, trygghet på gator och torg och kanske bensinpriser lär få mer utrymme. Nåja: kanske bör hållbarhetsarbetet ses som en prioriterad fråga för branschen, och då är det inte omöjligt att klimatfrågorna tar lite plats. Gott så.
Men frågor om hur vi bygger, hur vi bor, hur vi skapar samhällen som håller ihop, skapar goda livsmiljöer och som står emot klimatförändringarna: de frågorna kommer knappast att dominera valrörelsen.
Å andra sidan: räkna inte bort kulturkriget helt. Direkt eller indirekt utspelar sig detta krig också på arkitekternas planhalva. Jag tror branschen behöver vara mer uppmärksam på de debattörer och de frågor som dominerar i den snåriga undervegetationen där kulturkriget utspelas. Spelreglerna och premisserna för debatten är inte vackra. Men jag tror att detta kommer att spela roll på lång sikt. Här behöver fler arkitekter engagerar sig, även om det ofta är ett skitigt och otacksamt jobb.
AI har som bekant varit på allas läppar det senaste året, med många tankar och visioner om hur tekniken på bästa sätt ska kunna bidar till arkitektbranschens utveckling.
Detta handlar inte om en revolution, utan snarare en något försiktig evolution. Byggandet sker trots allt inom ganska givna ramar och bygger på en lång rad förtroendefulla relationer. Detta kommer att bestå och bidra till kontinuitet.
Jag tror dock att AI har potential att flytta fokus och mandat från vissa aktörer till andra. Det som tidigare gjordes av en teknikkonsult eller arkitekt kanske kan göras av en byggherre eller en entreprenör. Det som tidigare gjordes av fastighetsägaren kan i framtiden kanske tas fram av en innovativ arkitekt eller rådgivare.
Det kloka arkitektföretaget försöker utöka ramarna och bredda sitt utbud snarare än att bara försöka maximera arbetet inom det tidigare givna uppdraget.
Jag tror också att debatten om teknikens baksidor kommer att få ökad kraft. Debatten om alla datacenter som byggs i rask takt blir allt mer intensiv – energiåtgång, vattenförbrukning, ”fula lådor”. Men även hur tekniken påverkar arbetsmarknad, säkerhet, integritet och mycket annat blir politik redan idag. AI i den politiska debatten handlar inte i första hand om tekniken som en möjliggörare och ett spännande löfte med kraft att skapa bättre samhällen. Nej, ofta är det precis tvärt om.
Kommer dessa storpolitiska debatter att påverka arkitektbranschen? Kanske. Men ingen ska tro att IT-bolagen som idag förser branschen med digitala tjänster slår av på takten.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.