
Allt som formar framtiden syns inte vid en första anblick. Det döljer sig under marken, flödar i systemen vi tar för givna och ruvar i de avvägningar som sker långt från byggarbetsplatserna. I veckans byggstenar tittar vi närmare på hur dessa dolda resurser kan få ett andra liv. Vi undersöker även om det går att nå en grön omställning som är både effektiv och rättvis.

I en serie artiklar har ByggFramtid granskat hur partierna vill forma framtidens samhällsbyggnad inför höstens val. Frågorna har spänt över såväl bostadsbrist och infrastruktur som elektrifiering och hållbar tillväxt. Men hur ska omställningen genomföras i praktiken och hur mycket hänsyn ska tas till frågor om rättvisa och fördelning? Vi har talat med nationalekonomen Olof Johansson-Stenman, som under de kommande tre åren ska forska om samspelet mellan miljöpolitik, skatter och ojämlikhet.

ByggFramtid har tidigare kunnat konstatera att svensk bostadspolitik i dag brister i att se människorna som faktiskt behöver flytta in i bostäderna, men också i att optimera de bostäder som redan finns. I veckans tre snabba riktar vi tillsammans med Boverket blicken mot de grupper som har svårast att ta sig in på bostadsmarknaden.

Sverige lever längre än någonsin. Samtidigt krymper var fjärde kommun och över 140 000 hushåll är enligt Boverket både trångbodda och ekonomiskt utsatta. Det väcker frågor om vem som faktiskt har råd att bo i bostäderna som byggs och om lösningen möjligen kan stavas i social housing, riktade stöd eller marknadshyror? Inför valet i höst bad vi Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna att ge sin syn på saken.

Byggpolitikens största systemfel beror på vem man frågar. Socialdemokraterna vill att staten håller uppe byggandet när marknaden viker. Moderaterna och Sverigedemokraterna ser snarare för mycket politisk inblandning. Miljöpartiet pekar på lägsta pris, svag kontroll och långa underentreprenörskedjor. Fyra diagnoser av samma sjukdom. Fyra helt olika recept. (ByggFramtid har frågat samtliga riksdagspartier. Artikeln bygger på de svar vi fått in.)

Bostadsvalet 2026 kommer inte att vinnas av den som säger att Sverige behöver fler bostäder. Det säger alla. Det kommer att avgöras av den som trovärdigt kan svara på vad som ska prioriteras när målen krockar. Ska hyrorna hållas nere eller rörligheten öka? Ska byggandet drivas av staten, marknaden eller kommunerna? Ska regler förenklas även om kvalitetsdebatten skärps? Ska klimatkraven höjas även när kalkylerna redan är pressade? ByggFramtid listar de röster som kommer påverka valet mest inom samhällsbyggnadsfrågorna.