
Lägre utsläpp behöver inte kasta en skugga över byggbudgeten. En ny rapport pekar på hur ambitionerna kan rymmas i kalkylen. (Foto: Pixabay)
Om ”om” inte fanns hade begrepp som klimatambitioner aldrig behövt finnas. Då hade de där ambitionerna redan varit verklighet. I en värld sprängfylld av ”om” behöver de dock klara ett av byggandets vanligaste villkor – “om kalkylen håller”.
Just detta står i centrum för rapporten ”Vad kostar klimatambitionerna?”, som Ramboll tagit fram för Klimatarena Stockholm. Här pekas minskade materialmängder ut som en del av lösningen, eftersom besparingar i konstruktionen kan ge utrymme för klimatåtgärder som annars kostar extra.
Bakom Klimatarena Stockholm står Region Stockholm och Länsstyrelsen Stockholm, som i regionens sammanfattning av rapporten lyfter möjligheten att minska utsläppen med omkring 20 procent samtidigt som byggkostnaden sjunker. För minskningar upp till 40 procent blir arbetssättet avgörande. Klimatpåverkan och kostnader behöver vägas samman tidigt, medan det fortfarande finns möjlighet att påverka projektets utformning.
Att börja med att minska utsläppen är också huvudbudskapet i IVL:s underlag om kolsänkor i byggprojekt, som vi nyligen skrivit om. Det innebär att byggprojektet först behöver begränsa de utsläpp det orsakar. Därefter kan koldioxid som tas upp ur atmosfären och lagras användas för att balansera kvarvarande utsläpp, förutsatt att klimatnyttan kan verifieras.
Rapporten från Klimatarena Stockholm lägger alltså tyngdpunkten vid det första steget. Att minska utsläppen från byggandet och samtidigt hålla budgeten. I den bärande konstruktionen finns konkreta möjligheter. Enligt Klimatarena Stockholms genomgång kan minskade materialmängder frigöra pengar till exempelvis klimatförbättrad betong, återbrukat stål eller biobaserade material.
Kombinationen av besparingar och investeringar bedöms kunna ge 30–40 procent lägre utsläpp inom ordinarie budget, med bibehållen funktion och kvalitet. Utrymmet för dyrare klimatåtgärder hänger därmed på vilka besparingar projektet faktiskt lyckas göra.
Inga ”om” kommer emellertid utan ett ”men”. Vid utsläppsminskningar över 50 procent blir kalkylen som regel svårare att hålla, vilket enligt rapporten vanligtvis kräver mer anpassade lösningar och material. Däribland sådana som ännu inte är standard på marknaden.
Det ska även sägas att siffrorna bör läsas med viss försiktighet. Studien bygger på ett tjugotal intervjuer och konkreta projektexempel. Den visar potential under vissa förutsättningar, inte ett verifierat genomsnitt för svenskt bostadsbyggande.
Alla ”om” försvinner alltså inte, men slutsatsen blir ändå att klimatambitioner kan få större utrymme när kalkylen tar hänsyn till både ekonomi och klimat från början.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.