IVL om kolsänkor i byggprojekt: Så kan klimatnyttan räknas hem
Skogen fungerar som en kolsänka när den tar upp mer koldioxid än den släpper ut. Kolet som finns bundet i träden och marken utgör ett kollager. (Foto: Pixabay)
Närhelst material tillverkas, transporteras och används i ett bygge uppstår utsläpp av växthusgaser. För att minska ett byggprojekts klimatpåverkan behöver man undvika så mycket utsläpp som möjligt, exempelvis genom att använda mindre material, återbruka och välja material med lägre klimatpåverkan. Även efter sådana åtgärder återstår dock utsläpp. Hur hanterar man dem?
Ett sätt är att försöka väga upp dem genom att ta bort motsvarande mängd växthusgaser ur atmosfären. Det kallas klimatbalansering. Byggets utsläpp försvinner alltså inte, men tanken är att ett upptag ska balansera det som släpps ut.
Det är här kolsänkorna kommer in. En kolsänka tar upp mer koldioxid än den släpper ut under en viss period. Tänk dig en växande skog, där träden tar upp koldioxid ur luften och binder kolet medan de växer. Kolet som sedan finns bundet i träden och marken kallas ett kollager. Det kan också finnas kvar i träprodukter, som till exempel balkarna i ett hus.
Skillnaden är viktig: kolsänkan beskriver upptaget, medan kollagret beskriver det kol som redan finns bundet. Att ett hus innehåller trä betyder därför inte automatiskt att byggprojektet åstadkommit ett nytt upptag av koldioxid.
När mänskliga åtgärder leder till att koldioxid tas bort ur atmosfären och lagras talar man om negativa utsläpp. Utsläppsminskningar syftar till att släppa ut mindre, negativa utsläpp att ta bort koldioxid ur luften. Klimatbalansering i ett byggprojekt kräver i sin tur att man kan visa ett extra upptag och att kolet förblir bundet över tid.
Hur avgör man då om ett upptag håller måttet? Det är en av frågorna i en kunskapsöversikt från Svenska Miljöinstitutet, IVL, inom projektet CoBuild NetZero Helsingborg. Syftet är att hjälpa kommuner och byggherrar att beräkna klimatnyttan – utan att överskatta den.
Utgångspunkten är att minska utsläppen innan de som återstår balanseras. För att ett upptag ska få räknas pekar översikten ut flera villkor:
- Mätbarhet: Mängden upptagen koldioxid ska kunna beräknas och verifieras.
- Additionalitet: Upptaget skulle inte ha skett utan åtgärden.
- Långvarig lagring och tydligt ansvar: någon ska följa upp att kolet förblir bundet och hantera risken att det släpps ut igen.
- Ingen dubbelräkning: Det ska vara tydligt vem som får tillgodoräkna sig upptaget, så att samma klimatnytta inte räknas flera gånger.
För byggnader och anläggningar rekommenderas att beräkningen omfattar 50 år av driftstiden. Det betyder däremot inte att kolet är bundet för alltid. Om det senare släpps ut igen påverkas klimatnyttan.
Viktigt att lyfta fram här är att IVL:s underlag fortfarande är en arbetsversion, och inte några nya bindande regler. Icke desto mindre relevant för kommuner och byggherrar som vill använda kolsänkor i sitt klimatarbete. De behöver kunna visa att upptaget gör verklig nytta, hur länge kolet lagras och vem som får räkna hem det. Om inte riskerar byggprojektet att se bättre ut på papperet än det är för klimatet.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.