Rapport: Utsläppen ökade – men bygg bröt kurvan
Hopp om livet. Byggverksamheten skapade större ekonomiskt värde med lägre utsläpp under årets första kvartal. (Foto: Unsplash)
Det går inte att sminka en gris. Siffror är siffror och de svenska ekonomiska aktörernas utsläpp gick åt fel håll under årets första kvartal. Totalt uppgick de till 12,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det var 77 000 ton, eller 0,6 procent, mer än under samma period förra året, enligt ny preliminär statistik från SCB.
Ökningen drevs framför allt av el, gas och värme samt vatten, avlopp och avfall. Där steg utsläppen med 203 000 ton, motsvarande 10 procent. En stegring som enligt SCB har sin förklaring i den kalla inledningen på 2026.
Allt är dock inte nattsvart. Vänder vi blicken mot byggverksamheten gick utvecklingen nämmligen åt motsatt håll. Branschens utsläpp minskade med 9 000 ton, eller 1,7 procent, samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 4,3 procent, enligt SCB.
Enkelt uttryckt: branschen skapade mer ekonomiskt värde med mindre direkta utsläpp. En försiktig frikoppling, som visar att ökat ekonomiskt värde inte måste innebära ökade utsläpp.
Med det sagt kan vi givetvis göra mer, tillsammans, vilket framgår av en färsk studie som ByggFramtid nyligen berättade om. Här gav en kombination av tekniker 28,49 procent lägre utsläpp under byggskedet.
Så nej – ett kvartal gör ingen klimatomställning. Men ja – riktningen för byggverksamheten är värd att bygga vidare på.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.