Tomma transporter under lupp – Chalmers synar logistikens luckor
Nästan varannan containertransport med lastbil i Sverige kördes utan gods under åren 2016–2019, enligt forskning från Chalmers. (Foto: Violeta Roso)
En tom container må sakna innehåll. Den kräver ändå bränsle, arbetstid och vägkapacitet. Någonstans ska någon också betala för kalaset.
Nu har forskare vid Chalmers tekniska högskola undersökt hur transportflödena egentligen ser ut. I den vetenskapliga studien “Containerized Truck Movements in Sweden: Payload and Empty Trip Modeling”, publicerad i Transportation Journal, har forskarna med hjälp av statistiska modeller kartlagt svenska containertransporter med lastbil under åren 2016–2019 och analyserat vad som påverkar sannolikheten för att en container körs tom.
Violeta Roso, universitetslektor vid Chalmers, ser stor potential att effektivisera transporterna genom bättre samordning och informationsdelning. (Foto: Chalmers)
Transporter på tomgång
Och visst ger resultaten anledning till eftertanke. Mellan 44 och 46 procent av transporterna skedde utan gods. Sammanlagt stod de tomma transporterna för omkring en tredjedel av den totala körsträckan.
Bakom siffrorna finns också mönster som forskarna kunnat identifiera. Deras modeller visar var sannolikheten för tomtransporter är som störst och därmed var åtgärder kan göra mest nytta.
För Violeta Roso, universitetslektor vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers, visar resultaten på en betydande potential att använda transportresurserna mer effektivt. Samtidigt finns det en hake i jakten på effektivare transporter. Alla tomkörningar går helt enkelt inte att undvika.
– Det kan handla om att containrar behöver flyttas till en plats där de behövs, eller att det saknas lämpligt gods för en returtransport. Genom att utnyttja befintliga transporter bättre kan vi både minska kostnaderna och bidra till lägre klimatutsläpp, utan att nödvändigtvis behöva fler transportresurser, säger Violeta Roso till ByggFramtid.
En tankeställare för byggbranschen
Att få ut mer av befintliga resurser är en fråga som också berör byggbranschen. Även om studien specifikt undersöker containertransporter ser Violeta Roso beröringspunkter med byggsektorn.
– En viktig lärdom är att det inte bara handlar om hur transporter utförs, utan också om hur de planeras och samordnas mellan olika aktörer. Det tror jag är relevant även för exempelvis byggsektorn, där många olika företag och leverantörer behöver samverka kring material, maskiner och transporter, säger hon.
En viktig roll spelar även geografin. Enligt forskarna har transporternas start- och slutpunkter större betydelse för sannolikheten att en container körs tom än vilken bransch transporten tillhör. Omkring 77 procent av de tomma transporterna skedde dessutom inom samma län.
– Det understryker värdet av att använda data och kunskap för att identifiera var förbättringar kan göra störst nytta, konstaterar Violeta Roso.
Så vad väntar vi på?
I praktiken är godstransporter ett omfattande logistiskt pussel där tider, resurser och behov ska gå ihop i flera led. Här ser Violeta Roso en särskilt stor möjlighet till effektivisering.
– Vi ser en stor möjlighet i att förbättra informationsdelningen och samarbetet mellan de olika aktörerna. I dag planerar exempelvis åkerier, rederier, speditörer, hamnar och godsägare ofta sina verksamheter var för sig. Om de i större utsträckning kunde dela information om tillgängliga containrar, transportbehov och returlaster skulle det bli lättare att hitta gemensamma lösningar, säger hon till ByggFramtid.
Här blir också kopplingen till byggbranschen intressant. Med många leverantörer och transportörer inblandade i samma byggprojekt blir den gemensamma planeringen en viktig pusselbit för att använda resurserna mer effektivt.
Från forskning till färre tomma mil
För att forskningsresultaten ska få genomslag behövs enligt Violeta Roso fungerande digitala lösningar, gemensamma datastandarder och ett närmare samarbete mellan aktörerna. Planeringen måste samtidigt ta hänsyn till faktorer som tid, geografi, containrarnas skick och avtalsvillkor.
För byggbranschen finns det alltså anledning att syna hur transportresurserna används, hela vägen från leverans till retur.
– Även mindre förbättringar kan göra skillnad när de genomförs i stor skala. På så sätt kan vi steg för steg skapa ett transportsystem som använder resurserna bättre och har mindre klimatpåverkan, säger Violeta Roso.
Om forskningen
Studien Containerized Truck Movements in Sweden: Payload and Empty Trip Modeling, publicerad i Transportation Journal 2026, bygger på data från Trafikanalys om svenska containertransporter med lastbil under 2016–2019.
Med hjälp av statistiska modeller har forskarna analyserat lastvikter och sannolikheten för tomtransporter utifrån bland annat geografi och branschtillhörighet.
Forskningen finansierades av Energimyndigheten genom projektet TOMPOS.
Källor: Den vetenskapliga studien och Chalmers forskningsnyhet.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.