Rivningen stoppas – engelsk 1970-talsarkitektur utvecklas med husen kvar
Cressingham Gardens. Foto: Paul Watt.
Beslutet fattades den 21 oktober och innebär att två kommunala bostadsområden från efterkrigstiden tas bort från Lambeths omexploateringsprogram. De omfattande rivnings- och nybyggnadsplanerna ersätts av en inriktning där bostäderna ska behållas och underhållas.
Båda områdena ritades av Lambeths kommunala arkitektkontor under ledning av Edward Hollamby. De tillhör en period då kommunala arkitekter i London utvecklade bostadsområden med låg, tät bebyggelse som alternativ till de storskaliga punkthus- och lamellhusmiljöerna.
Enligt kommunens utredningar är de undersökta alternativen för omfattande omexploatering inte ekonomiskt genomförbara. Det alternativ som återstår inom de ekonomiska ramarna är grundläggande underhåll, vilket inte uppfyller kommunens mål om förbättrad bostadskvalitet och fler bostäder.
De långsiktiga underhållskostnaderna beräknas till omkring 53 miljoner pund för Central Hill och 30 miljoner pund för Cressingham Gardens under en 30-årsperiod. Någon finansierad plan för en genomgripande renovering har ännu inte presenterats.
Ett bostadsområde format kring parklandskapet
Cressingham Gardens uppfördes mellan 1967 och 1979 intill Brockwell Park i södra London. Området omfattar 306 bostäder i en låg och tät bebyggelse med tegelhus, lägenheter och etagelägenheter.
Det utmärkande är hur bebyggelsen har organiserats i förhållande till landskapet.
Husen grupperas kring gångstråk och gemensamma grönytor. Biltrafiken hålls huvudsakligen i ytterkanterna, medan de inre delarna präglas av gångvägar, vegetation och mindre öppna rum. Den centrala gröningen bildar en fortsättning på parklandskapet och binder samman bostäderna med Brockwell Park.
I en beskrivning från 2015 framhöll Henrietta Billings vid Twentieth Century Society hur området utformades med hänsyn till både befintliga träd, utsikten från parken och de boendes tillgång till gemensamma utomhusmiljöer.
Byggnadernas höjder och placering är också anpassade efter parken. Den lägre bebyggelsen närmast grönytorna bevarar utblickar och ger bostäderna direkt kontakt med landskapet. Längre ut förekommer byggnader med upp till fyra våningar.
I en beskrivning från 2015 framhöll Henrietta Billings vid Twentieth Century Society hur området utformades med hänsyn till både befintliga träd, utsikten från parken och de boendes tillgång till gemensamma utomhusmiljöer.
Organisationen har under flera år arbetat för att förhindra rivningarna. En ansökan om byggnadsminnesskydd lämnades in 2013 men avslogs, trots att områdets landskapsanpassning och samspel mellan bebyggelse och öppna ytor uppmärksammades i bedömningen.
Den sammanhängande gestaltningen innebär att områdets arkitektoniska kvaliteter inte enbart ligger i de enskilda byggnaderna. Gångstråk, husens höjd och inbördes placering, grönrum och kontakten med parken utgör delar av samma planidé.
Kompletteringsbyggande prövades som alternativ
När rivningsplanerna fortfarande var aktuella tog boende i Cressingham Gardens fram ett alternativ där de befintliga husen skulle rustas upp och nya bostäder tillkomma utan att området revs.
Förslaget, kallat The People’s Plan, redovisades i den oberoende Kerslakegranskningen från november 2022. Det omfattade upprustning av samtliga befintliga bostäder till kommunens bostadsstandard samt 38 nya bostäder på parkeringsytor och andra platser för kompletteringsbyggande.
Kommunen hade 2016 bedömt alternativet som ekonomiskt och i övrigt ogenomförbart. Det finns därmed inget underlag för att betrakta förslaget som en finansierad lösning på dagens upprustningsbehov.
Arkitektoniskt illustrerar det däremot hur bostadstillskott skulle kunna undersökas inom den befintliga planstrukturen, i stället för att området ersätts med en helt ny bebyggelse.
En sådan inriktning kräver att även mindre byggprojekt prövas mot områdets ursprungliga gestaltning. Parkeringsytor kan utgöra möjliga lägen för ny bebyggelse, men nya hus påverkar också rörelsemönster, siktlinjer och övergångarna mellan privata och gemensamma utomhusrum.
Lambeth anger nu att ytterligare kommunala bostäder ska sökas genom bland annat kompletteringsbyggande, mindre tomter, fastighetsköp och byggande i egen regi. Kommunen har däremot inte lagt fram något nytt, beslutat förtätningsförslag för Cressingham Gardens.
I tidigare kommunala underlag om Central Hill har bland annat problem med fukt, mögel, köldbryggor och ljudisolering redovisats.
Tekniska brister måste lösas inom den befintliga strukturen
Beslutet att bevara områdena innebär inte att behovet av omfattande byggnadsåtgärder försvinner.
I tidigare kommunala underlag om Central Hill har bland annat problem med fukt, mögel, köldbryggor och ljudisolering redovisats. Även tillgängligheten har bedömts vara bristfällig, särskilt för äldre och personer med nedsatt rörelseförmåga.
Den oberoende Kerslakegranskningen från 2022 pekade på behovet av uppdaterade undersökningar av byggnadernas skick som underlag för fortsatta ställningstaganden om upprustning.
De tekniska åtgärderna behöver därmed preciseras innan det går att bedöma hur stora ingrepp som krävs i byggnaderna. Förutom klimatskal, installationer och fuktsäkerhet aktualiseras tillgänglighetsanpassning inom befintliga planlösningar och entréförhållanden.
I Cressingham Gardens tillkommer hänsynen till den sammanhängande arkitektoniska strukturen. Ändringar av entréer, marknivåer och tillgängliga gångvägar behöver förhålla sig till områdets småskaliga uterum, liksom eventuella tillbyggnader eller förändringar av fasader och tak.
Lambeth har ännu inte redovisat någon detaljerad renoveringskalkyl eller tidplan för en genomgripande upprustning. Det politiska beslutet innebär att områdena ska behållas, men de tekniska undersökningarna, projekteringen och finansieringen av framtida förbättringsåtgärder återstår.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.