Nedslag i samhällsbyggandet: Går det att bygga bort brott?
En gångtunnel kan upplevas helt olika beroende på vem som passerar, när och under vilka omständigheter. Att förebygga brott börjar därför med att förstå platsen, något som lyftes under ett samtal arrangerat av forskningsrådet Formas. (Foto: Pixabay)
Det är säkert inget. Du går ju bara här. Ändå hör du dina egna steg lite för väl. Ökar takten fast du inte har bråttom. Kastar en blick över axeln. Kanske helt i onödan. Kanske för att något med just det här stråket redan fått dig att ändra beteende.
Vissa områden har det. Andra inte. Trygghet är komplex.
Just därför kan den berömda magkänslan också vara en reaktion på miljön omkring oss. Något vi tidigare berört på temat neurodesign, då RISE hjälpte oss förstå hur ljus, ljud och rummens utformning kan påverka allt från stress till trygghet.
Säkerhet till vilket pris?
Utrymmet otryggheten tar i människors vardag gör samtidigt tydliga avtryck i statistiken. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning 2026 uppger till exempel 24 procent av befolkningen i åldern 16–84 år att de känner sig otrygga eller helt avstår från att gå ut ensamma sena kvällar i det egna bostadsområdet. Bland kvinnor är andelen 32 procent, jämfört med 14 procent bland män.
Det är siffror som angår fler än polisen. Inte minst samhällsbyggandets aktörer. Av det skälet är forskningsrådet Formas, tillsammans med Brå och Boverket, engagerat i ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i den byggda miljön.
Som ett led i det samlade myndigheten forskare och företrädare för samhällsbyggandet till ett frukostseminarium ”Går det att bygga bort brott?”.
En välbekant frågeställning för Karolina Keyzer, grundare av OKK arkitekter och tidigare stadsarkitekt i Stockholm. Som delaktig i planeringen av de nya regeringskvarteren i Oslo efter terrorattentaten 2011 vet hon att avvägningen mellan säkerhet och öppenhet är högst konkret.
– En plats kan vara säker utan att upplevas som trygg, sade hon under seminariet.
Enligt Karolina Keyzer måste säkerheten integreras i arkitekturen från början. Träd, nivåskillnader och vatteninslag kan ge skydd och samtidigt tillföra andra värden. För det offentliga rummet är också en av demokratins viktigaste tillgångar.
– Vi måste bygga in det skydd vi behöver utan att bygga bort det vi vill skydda,
Varför just här?
Karl Kronkvist, fil. doktor i kriminologi och lektor vid institutionen för kriminologi, Malmö universitet, betonade i sin tur att platsens betydelse varierar med brottstyp och omständigheter. Forskningen visar att brottsligheten ofta koncentreras till ett fåtal platser, men förklarar inte varför just dessa drabbas.
Kronkvist efterlyste därför ett mer systematiskt arbete där man kartlägger vilka brott som begås, när de sker och vilka som drabbas. Först då går det att identifiera relevanta åtgärder.
Enligt Brå är också otryggheten mer än dubbelt så utbredd i områden med stora socioekonomiska utmaningar som i områden med mycket goda förutsättningar.
Vania Ceccato är professor vid KTH, där hon leder forskningsgruppen för säkerhet och trygghet inom samhällsplanering och miljö. Hon är även koordinator för nätverket Säkraplatser. Under seminariet lyfte hon platsens föränderlighet.
En tom buss kan bära på en sorts utsatthet. Den fullsatta en annan. Tryggheten påverkas av tiden på dygnet, vilka som vistas på platsen och hur den används.
I en studie från KTH, där Ceccato medverkat, framgår också ett samband mellan hur trygg en stadsmiljö upplevs och den registrerade brottsligheten. Samtidigt visar resultaten att upplevelsen och brottsligheten långt ifrån alltid sammanfaller.
Därför behöver vi, menar hon, se staden som ett system. Ceccato återkom också till forskning där stadsmiljöns visuella egenskaper analyserats. Synlighet, tydlig orientering och en miljö utformad i mänsklig skala är några av de egenskaper som kan bidra till hur trygg en plats upplevs.
När lösningen blir problemet
När förutsättningarna skiljer sig åt behöver också lösningarna göra det. Något Karin Svanberg, chef för Brås enhet för utveckling av brottsförebyggande arbete, även underströk.
– Samma insats kan ju vara brottsförebyggande på ett ställe men inte på ett annat, sade hon under seminariet.
Ett exempel på det är kamerabevakning, som på en plats kan vara avgörande, men även göra mer skada än nytta i en annan kontext. En skillnad som understryker vikten av att kunskap om den lokala brottsligheten finns med redan i planeringsprocessen. Den förståelsen behöver också omsättas i vardagen. För vad händer egentligen mellan husen när planerna blivit verklighet?
Tryggheten slutar inte vid fastighetsgränsen
Katrin Behdjou Arshi, chef för stadsutveckling på Fastighetsägarna, betonade vikten av samverkan över fastighetsgränserna. Hon pekade bland annat på BID-modellen, Business Improvement District, där fastighetsägare och andra lokala aktörer samarbetar för att utveckla ett område.
Hon framhöll också värdet av de enklare insatserna. Genom trygghetsvandringar kan fastighetsägare och kommuner tillsammans upptäcka platser där otryggheten fått fäste på grund av bristande skötsel eller trasig belysning. Det senare är en detalj värd att dröja vid. En internationell forskningsöversikt som Brå sammanställt visar att förbättrad utomhusbelysning i genomsnitt minskat brottsligheten med 14 procent i försöksområden jämfört med kontrollområden.
Samverkan – mer än god vilja
Följer vi den röda tråden för seminariet landar vi i samverkan. Mellan myndigheter, kommuner, forskare, fastighetsägare och civilsamhälle. Men hur?
Från forskarhåll efterlystes bättre uppföljning. Vad har gjorts, varför och med vilken effekt? Brå betonade i sin tur vikten av att brottsförebyggande kompetens kommer in tidigt i samhällsbyggnadsprocessen, även när befintliga miljöer utvecklas.
För Fastighetsägarna går det inte heller att blunda för ekonomi och regelverk. Katrin Behdjou Arshi efterlyste därför ekonomiska incitament för trygghetsåtgärder och bättre möjligheter till informationsdelning när exempelvis lokaler används för illegal verksamhet.
Från KTH kom även önskemål om nationella riktlinjer och att brottsförebyggande arbete får en självklar plats i utbildningen av arkitekter och samhällsplanerare.
För i slutänden är det på våra gator, torg och gångstråk som ambitionerna ska bli verklighet. Nästa gång du ökar takten på vägen hem kan du kanske vila lite i vetskapen om att det faktiskt pågår ett arbete för att göra våra gemensamma platser tryggare. Ibland med lite bättre belysning. Andra gånger med större muskler. Hur vi gör det kokar ned till vilken stad vi vill leva i.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.