
Balkarna byggdes av fem träskikt, så kallade lameller, som limmades ihop. Björk användes i det översta och understa skiktet, medan de tre skikten däremellan var gran. Alla balkar var 2,8 meter långa, 180 millimeter höga och 90 millimeter breda.
Placeringen är själva idén. När en balk böjs trycks materialet ihop på ena sidan och sträcks på den andra. Böjspänningarna är störst längst upp och längst ned. Björken placerades alltså där materialets förmåga att stå emot dessa spänningar får störst betydelse.
Vid provningen hos RISE belastades balkarna tills de gick sönder. Balkarna med björk klarade i genomsnitt ungefär 50 procent högre belastning än granbalkarna. Med samma balkdimensioner och samma provuppställning blev den procentuella skillnaden i beräknad böjhållfasthet ungefär lika stor.
Balkarna med björk var också styvare, men här var skillnaden mindre, omkring 15 procent. Hållfasthet handlar om när balken brister, styvhet om hur mycket den böjer sig under belastning. Ett högre värde på det ena innebär alltså inte samma förbättring av det andra.
Resultatet gäller de tio provade balkarna. Björkvirket och granvirket i de yttersta skikten hade sorterats på olika sätt. Enligt författarna kan det innebära att de inte är direkt jämförbara. Det går därför inte att avgöra hur stor del av resultatet som beror på träslaget.
Tillverkningen hade också brister. Balkarna limmades manuellt, och författarna bedömer att trycket som pressade ihop träskikten behövde vara betydligt högre. Vid provningen förekom brott både i limfogar och genom skjuvning, där delar av materialet glider i förhållande till varandra.
Författarna vill se större provserier, fler balkdimensioner och försök med längre balkar där virkesstycken fogas samman med fingerskarvar. Även ekonomi och miljöpåverkan behöver undersökas.
Examensarbetet vid Tekniska Högskolan i Jönköping gjordes av Tilda Ardenvik och Jonathan Jalkmar. Den 15 oktober meddelade Sveriges Ingenjörer att de får förbundets pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen, till Christopher Polhems minne. Priset delas ut den 10 november 2026.
Studien: Analys av böjhållfastheten och elasticitetsmodul hos limträbalk av kombinerat gran- och björkvirke (2025).

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.