Längre härdningstid öppnar för andra åtgärder med slaggbetong
Isak Granert och Jonatan Jerström undersökte i sitt examensarbete från maj 2026 hur gjutning med slagginblandad betong kan planeras vid olika väderförhållanden. Resultatet är lathundar med förslag på kombinationer av härdningsåtgärder, inte ett generellt gjutrecept.
I ett av studiens simulerade exempel jämförs bjälklag av betongklass C20/25 vid noll graders utetemperatur och vindstilla väder. Bjälklaget bestod av 50 millimeter plattbärlag och 190 millimeter pågjutning. Kravet var att nå 70 procent av den slutliga hållfastheten inom sju respektive fjorton dygn.
Hållfasthetsutveckling för tre betongsammansättningar vid utetemperatur 5◦C.
Skillnaden mellan betongtyperna är endast slagghalten, allt annat lika. Bascement avser
en konventionell betong utan tillsatt GGBS. 20 % slagg avser att 20 % bascement är
ersatt med slagg.
Mer tid och en annan betongsammansättning
Sjudygnsexemplet innehöll 30 procent slagg, en 50 millimeter tjock vintermatta och ett vindtätt skydd med uppvärmning till 20 grader över utetemperaturen.
Fjortondygnsexemplet innehöll 40 procent slagg och samma tjocklek på vintermattan. Där var skyddet vindtätt men utan uppvärmning. I båda fallen var betongen 20 grader vid gjutningen och motgjutningsytan fem grader.
Jämförelsen visar två kombinationer som klarade modellens krav. Den isolerar inte tidens effekt, eftersom också slagghalten ändrades. Studien visar inte heller att det uppvärmda paketet var den enda möjliga sjudygnslösningen.
– Med detta som bakgrund bör längre cykeltider betraktas som en härdningsåtgärd, skriver författarna i examensarbetet.
Fältmätningarna prövade temperatur – inte hållfasthet
Arbetet kombinerar fältmätningar, intervjuer och simuleringar i HETT22. Fältgjutningarna hade andra betongklasser och dimensioner än jämförelsefallet. Arbetets egna fältmätningar användes för att pröva temperaturutvecklingen, inte hållfastheten. De simulerade tiderna är därmed inte fältverifierade tider för formrivning.
Ett tidigare examensarbete vid Umeå universitet från 2023, av Johan Näswall, behandlade också slagg, låga temperaturer och härdningsåtgärder. Där betonades behovet av projektspecifika simuleringar och uppföljning av gjutningarna. Även det arbetet använde HETT22, men prövade inte programmets prognoser mot egna fältmätningar.
Källor:
Granert och Jerström, LTH, maj 2026, TVBK-26/5317: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/9231727
Fulltext: https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9231727&fileOId=9231752
Näswall, Umeå universitet, 2023: https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1772836/FULLTEXT01.pdf
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.