Boverket vill styra betongen vid brist
Boverket vill införa en nationell prioriteringsplan som pekar ut kritiska användningsområden för cement, kalk och betong. Myndigheten föreslår också att det ska bli möjligt att tillfälligt förbjuda eller begränsa användningen för mindre angelägna ändamål när materialet inte räcker till.
Förslagen ingår i rapporten Betong – en försörjningsstruktur, som färdigställdes i juli 2026 och uppmärksammades av myndigheten den 8 oktober.
Samtidigt visar rapporten att Boverket ännu inte har ett tillräckligt underlag för att bedöma vilka verksamheter som behöver betong, hur stora behoven är och hur efterfrågan kan förändras vid krig.
Myndigheten skriver att det saknas en identifierad och prioriterad sammanställning av behovsägarna, deras normala behov och faktiska användning av betong. Därför har det inte gått att ta fram tillförlitliga och jämförbara uppgifter om volymer, prioriteringar och tänkbara scenarier vid höjd beredskap.
Boverket konstaterar att osäkerheten även påverkar möjligheten att bedöma konkurrensen om materialet, vilka ersättningsmaterial som kan användas och hur lång tid en omställning skulle kräva. Flera sådana analyser riskerar enligt myndigheten att bli alltför generella för att fungera som operativa beslutsunderlag.
Prioriteringen kräver fler beslut
Den föreslagna prioriteringsplanen anger inte vilka enskilda byggprojekt eller verksamheter som ska få betong först. För att kunna fatta sådana beslut måste behoven identifieras och rangordnas mellan olika samhällssektorer.
Vid höjd beredskap kan det handla om reparationer av vägar och broar, återställande av skadad infrastruktur och byggnadsarbeten som krävs för att samhällsviktiga verksamheter ska fungera.
Boverket pekar på att bland andra kommuner, Försvarsmakten, Fortifikationsverket och Trafikverket kan komma att efterfråga byggmaterial under sådana förhållanden. Företagen ansvarar samtidigt för stora delar av produktionskapaciteten och leveranserna.
I rapporten föreslår Boverket också att det ska klargöras hur undantag från ordinarie miljö- och byggkrav kan tillämpas rättssäkert under höjd beredskap. En nationell försörjningsplan ska dessutom tydliggöra myndigheternas ansvar, beslutsvägar och informationsflöden.
Det handlar ännu om åtgärdsförslag, inte om införda förbud, beslutade undantag eller fastställda prioriteringar.
Cement från en annan leverantör räcker inte
En annan sårbarhet gäller möjligheten att ersätta cement och andra bindemedel om den ordinarie försörjningen avbryts.
Boverket föreslår fler transport- och importvägar, bättre lagerhållning och logistik samt möjligheter att öka eller ställa om den svenska produktionen. Men rapporten visar att en alternativ leverans inte automatiskt innebär att materialet kan användas i befintlig betongproduktion.
Cement och andra bindemedel påverkar betongens tekniska egenskaper. Ett byte kräver därför provning och kan medföra långa övergångstider. Betongens egenskaper regleras bland annat genom standarderna SS-EN 206 och SS 137003 samt genom beställarnas krav.
Boverket identifierar dessutom provningskapaciteten som en särskild sårbarhet. Cementens försörjningskedja är beroende av ett fåtal hårt belastade provningslaboratorier. Samtidigt ökar utvecklingen mot klimatförbättrad betong behovet av både laboratoriekapacitet och specialistkompetens.
Det innebär att även om en alternativ cementleverantör kan leverera tillräckliga mängder kan möjligheten att använda materialet begränsas av hur snabbt nya betongrecept kan provas och uppfylla aktuella krav.
Utöver laboratorierna pekar Boverket på koncentrationen inom cementtillverkningen, beroendet av kalksten, energiförsörjningen och sjötransporter som kritiska delar av försörjningskedjan.
Betongbristen kan bli regional
Den nationella tillgången på betong säger inte heller tillräckligt om vilka områden som kan försörjas under en kris.
Boverket skiljer i analysen mellan fabriksbetong, prefabricerade betongelement och torrbruk. Produkterna har olika logistiska förutsättningar.
Fabriksbetong måste transporteras och användas inom en begränsad tid efter tillverkningen. Därför är avståndet mellan betongfabriken och byggarbetsplatsen avgörande. Prefabricerade element och torrbruk kan däremot transporteras längre sträckor och i viss utsträckning lagras.
En störning i en lokal betongfabrik kan därmed få större betydelse för tillgången på fabriksbetong än vad den nationella produktionskapaciteten visar.
Även tillgången på ballast, det stenmaterial som utgör en stor del av betongen, skiljer sig mellan olika delar av landet. Boverket konstaterar att det minskande antalet täkter begränsar möjligheterna till lokal tillverkning av fabriksbetong.
Sveriges geologiska undersökning, SGU, tillhandahåller uppgifter om bergmaterialets kvalitet och täkternas geografiska läge. Men förekomsten av berg är inte detsamma som att det finns en täkt som kan leverera material med rätt tekniska egenskaper till en närliggande betongfabrik.
Saknar nationell karta över råvarubristen
I rapporten lyfter Boverket ytterligare en kunskapsbrist. Sverige saknar en samlad nationell bild av vilka anläggningar och geografiska områden som inte har tillgång till de råvaror som behövs för särskilt viktiga samhällsprodukter.
Därför föreslår myndigheten ett fortsatt arbete tillsammans med SGU och Trafikverket för att kartlägga vilka täkter som faktiskt kan leverera kritiska material.
En sådan databas skulle kunna identifiera regionala bristområden för exempelvis betongballast, järnvägsmakadam och stenmaterial till vägbyggnad.
Kartläggningen skulle också visa var det kan uppstå svårigheter att reparera eller bygga vägar, järnvägar, broar och energianläggningar under höjd beredskap.
Förslaget går därmed längre än att kartlägga hur mycket bergmaterial som finns i landet. Det handlar också om täkternas leveransförmåga och möjligheten att få fram material med rätt kvalitet till de platser där det behövs.
Sekretess begränsar insynen
Boverkets öppna rapport omfattar 29 sidor och sammanfattar ett större analysarbete. De mer detaljerade försörjningsanalyserna av betong och bindemedel samt tillhörande underlagsrapporter ingår i en andra del som omfattas av sekretess.
Den offentliga rapporten redovisar därför främst arbetssätt, övergripande sårbarheter och föreslagna åtgärder. Detaljerade bedömningar av försörjningsförmågan finns inte tillgängliga för extern granskning.
Myndigheten konstaterar samtidigt att arbetet med den första analysen enbart har utgått från öppen och allmänt tillgänglig information. Det har begränsat möjligheterna att göra mer detaljerade bedömningar av vilka åtgärder som behövs.
Föreslår register över behovsägarna
Boverket har sammantaget identifierat ett tjugotal åtgärder för att stärka försörjningen av cement, ballast och betong. Förslagen omfattar även tydligare ansvarsfördelning mellan civila och militära aktörer samt arbete för att företagen ska ta fram och underhålla kontinuitetsplaner.
För att förbättra behovsanalysen vill myndigheten successivt bygga upp ett register över centrala behovsägare, göra en övergripande prioritering mellan samhällssektorer och därefter samla in mer detaljerade uppgifter från särskilt viktiga aktörer.
Boverket föreslår också fördjupade analyser av företag inom bland annat cementproduktion, betongtillverkning och råvaruutvinning. Tillsammans med Tillväxtverket skulle befintlig företagsstatistik kunna användas för att kartlägga bland annat produktionsstruktur, geografisk fördelning, ägarförhållanden och importberoende.
Myndigheten konstaterar dock att mer detaljerade företagsuppgifter kan omfattas av sekretess, särskilt inom branscher där det finns få producenter.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.