
När osäkerheten växer blir steget från ritbord till byggstart längre. En ny HSB-rapport granskar hur det slår mot bostadsbyggandet. (Foto: Pixabay)
Svenskt bostadsbyggande svänger kraftigare med konjunkturen än i flera jämförbara länder. Byggandet i Sverige varierar drygt åtta gånger mer än den underliggande ekonomiska aktiviteten. Det visar en färsk rapport från HSB, framtagen av Evidens. Här framgår det också att riskerna flyttas mellan stat, kommuner, banker, byggherrar och bostadsrättsföreningar för att i många fall landa i knät på hushållen.
En byggkedja som får en konkret följd. Blir hushållen osäkra på räntan, priserna eller den egna ekonomin väntar fler med att köpa. Då blir det svårare att sälja tillräckligt många bostäder på förhand för att banken ska säga ja till finansieringen, varför projekt som behövs kan bli stående på ritbordet.
Det här perspektivet hakar i en problembild som ByggFramtid återkommande beskrivit där finansieringsproblem, höga byggkostnader och långa, osäkra processer fortsätter att bromsa projekt, trots att bostadsbehovet kvarstår.

Bostadsbristens många sidor diskuterades under Framtidsdagen av Annika Winsth, Mattias Goldmann och Rikard Hansson. (Foto: Boel Ferm)
Samtidigt är bostadsbristen ett mynt med flera sidor. Ekonomisk utsatthet och trångboddhet gör att många redan i dag hamnar mellan stolarna, samtidigt som höga boendekostnader håller andra utanför.
Det här var också något som diskuterades under Framtidsdagen, där Annika Winsth, chefekonom på Nordea, Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet, och Rikard Hansson, vd för Hanssons Hus, bland annat resonerade kring glappet mellan bostadsbehov, betalningsförmåga och det som faktiskt går att bygga.
För hur ska bostadsbristen kunna minska om hushållen inte har råd med bostäderna som byggs? Det föranleder även frågan om nya bostäder alltid är det enda, eller ens det rätta, svaret?
Det är också här HSB:s rapport blir intressant eftersom den kopplar hushållens risk direkt till byggtakten. Rapporten föreslår därför finansieringsformer och garantier som minskar beroendet av tidig försäljning, mer träffsäkra offentliga stöd när byggandet faller, samt kortare och mer förutsägbara planprocesser.
Och slutsatsen?
– Det är inte rimligt att hushållen, som har lägst möjlighet att bära risk, är den aktör som bär den största risken, konstaterar HSB:s förbundsordförande Johan Nyhus.
Vägen framåt?
– Svenskt bostadsbyggande är ytterst konjunkturkänsligt och volatilt. Ingen kan vara förvånad över att historien upprepar sig. Kommande regeringar behöver visa att de tar svensk bostadsförsörjning på allvar. Vi har en lång och brant uppförsbacke framför oss, säger Nyhus.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.