Mögel under radarn – ny studie avslöjar dolda risker i byggmaterial
Mögel är ingen vacker historia. Som ny forskning visar, behöver det inte heller synas för att ha fått fäste.(Foto: Pixabay)
Plötsligt finns det bara där. Möglet. Men när kom det ens dit?
Mögel är lika skoningslöst som fukt är svårbedömt. Det kan ha fått fäste redan under transport, lagring eller byggtid. Dessutom hunnit breda ut sig ordentligt utan att lämna några synliga spår. En fuktmätning fångar ett ögonblick. För att bedöma mögelrisken krävs kunskap om vad den enskilda byggprodukten tål.
I en ny studie har RISE, med finansiering från LF Forskningsstiftelse, undersökt vid vilka fuktnivåer mögel börjar växa på 13 vanliga byggprodukter.
Här utsatte forskarna under tolv veckor material som träbaserade skivor, gipsskivor, råspont och parkettgolv för fyra olika fuktnivåer.
På tre produkter konstaterades då etablerad mögelpåväxt redan vid 80 procents relativ luftfuktighet. På två andra kunde ingen etablerad påväxt konstateras ens vid 95 procent. Även de tre testade gipsskivorna uppvisade olika resultat. Skillnader som enligt Gustav Midéus, testledare vid LF Forskningsstiftelse, får praktiska konsekvenser för byggbranschen.
– Det innebär att materialval och fuktsäkerhetsarbete behöver ta hänsyn till den enskilda produktens egenskaper, säger han till ByggFramtid.
Han betonar även betydelsen av hur material hanteras och lagras under transport och byggtid eftersom tidigare fuktpåverkan kan förändra förutsättningarna och öka risken för mögel.
En fuktkontroll bör vägas mot hur byggmaterial hanterats och förvaras konstaterar Gustav Midéus, testledare vid LF Forskningsstiftelse. (Foto: Peter Osslund)
Fuktmätning har inget minne
En av studiens mer besvärande slutsatser är nämligen att omfattande mögelpåväxt kan förekomma utan synliga tecken.
Så vad säger egentligen en fuktmätning om materialets tidigare liv?
– En fuktkontroll kan visa materialets fukttillstånd vid mättillfället, men den visar inte nödvändigtvis om materialet tidigare har varit fuktigt eller om det finns mögelpåväxt som inte syns, säger Gustav Midéus.
Han menar att mätresultaten av det skälet bör vägas samman med kunskap om hur materialet hanterats och förvarats. Vid misstanke om mögel kan ytterligare undersökningar behövas. En rimlig tanke, givet att materialen så småningom kan bli väggar och golv i våra bostäder och på våra arbetsplatser. Miljöer där fukt och mögel sedan länge är lika objudna som frekventa gäster.
Enligt Miljöhälsorapport 2025 – Nationell utblick uppgav 16 procent av den vuxna befolkningen i Sverige i Miljöhälsoenkäten 2023 minst ett tecken på fukt eller mögel i bostaden, såsom synliga fuktskador, synligt mögel eller mögellukt.
Det här är statistik som bygger på självrapporterade förhållanden och inte påvisar förekomsten av osynligt mögel i byggmaterial, men säger desto mer om att fuktproblem är högst verkliga. Samtidigt har frågan en tydlig koppling till regelverket.
Boverkets regler sätter gränsen
Sedan den 1 juli 2026 gäller Boverkets nya byggregler fullt ut. Enligt föreskrifterna om fuktsäkerhet ska då 75 procent relativ luftfuktighet användas som högsta tillåtna fukttillstånd när ett material saknar ett väl undersökt och dokumenterat värde.
Här får RISE-studiens resultat en konkret betydelse. Skillnaderna mellan enskilda produkter visar hur generella värden kan leda till alltför försiktiga bedömningar av vissa material och otillräckliga säkerhetsmarginaler för andra.
Ändå saknas fortfarande öppet tillgängliga produktspecifika värden för många vanliga byggprodukter. Här ser Gustav Midéus ett behov av förändring.
– Förhoppningsvis kan resultat från projekt som detta leda till att produktspecifika värden efterfrågas av kunderna i högre utsträckning och innebära en konkurrensfördel för tillverkare som redovisar dessa. Det kan också krävas tydligare krav från branschen, beställare och eventuellt regelverk på att tillverkarna redovisar jämförbara, produktspecifika värden. Då blir det lättare för byggherrar och entreprenörer att väga in informationen vid materialval och fuktsäkerhetsplanering, säger han till ByggFramtid.
Kan fem millimeter förändra bilden?
Så har även provningsmetoden betydelse för hur resultaten ska tolkas. Vid RISE tester uteslöts de yttersta fem millimetrarna av varje provbit från bedömningen, för att eventuella effekter från kapningen inte skulle påverka resultatet. För råsponten, spontade träbrädor som bland annat används i tak, fick den avgränsningen en särskild betydelse.
På flera prover upptäcktes nämligen kraftig mögelpåväxt längs de spontade kortsidorna, som är en del av den färdiga produkten och tillsammans kan utgöra en betydande yta i en konstruktion. Eftersom dessa ytor hamnade utanför det område som skulle bedömas räknades påväxten inte in.
Om påväxten hade räknats med skulle råspontens kritiska fukttillstånd ha hamnat i den känsligaste materialklassen, A, i stället för klass C.
Hur väl speglar då laboratorietesterna de förhållanden som material utsätts för i verkligheten?
– Även om kanterna inte ingick i den formella bedömningen bedömer vi att det inte påverkar helhetsbilden i någon större utsträckning, säger Gustav Midéus.
Han menar att resultaten trots detta ger en tillförlitlig bild av materialens mögelkänslighet. Han hänvisar också till provningsmetodens kontrollerade förhållanden och tidigare forskning som visat god överensstämmelse mellan laboratorieresultat och observationer i verkligheten.
När vädret lägger sig i
I takt med att klimatet blir både hetare och blötare finns också anledning att fråga sig hur risken för mögelpåväxt i byggmaterial påverkas.
Här har SMHI tidigare beskrivit hur ökade nederbördsmängder, fler regndagar och skyfall kan förändra fuktbelastningen på byggnader och byggmaterial.
Det ger RISE-studien ytterligare aktualitet. Någonstans mellan materialleveransen, skyfallet och den färdiga byggnaden kan möglet redan ha hunnit flytta in.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.