IVA pekar ut industriglappet: Här fastnar Sveriges gröna innovationer
Från mikroskop till industriell produktion. Enligt IVA har Sverige goda förutsättningar att utveckla nästa generations biobaserade material, men steget från forskning till fabrik är fortfarande en utmaning. (Foto: Pixabay)
Med hjälp av mikroorganismer kan vi framställa råvaror till nya plaster, färger och kompositmaterial. Mellan lovande resultat i laboratoriet och fungerande produktion i industriell skala är avståndet emellertid fortfarande stort. Just det glappet står i centrum för en ny teknikrapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som undersöker Sveriges möjligheter att bli internationellt ledande inom biosolutions.
Bakom det något svårtuggade begreppet biosolutions vilar en desto enklare idé. Med hjälp av mikroorganismer och enzymer kan vi tillverka sådant som i dag kräver olja och gas som råvara.
För bygg- och fastighetsbranschen är det framför allt materialutvecklingen som är intressant. Cellulosa och lignin, två naturliga beståndsdelar i trä, kan med hjälp av bioteknik förädlas till bland annat plaster, kompositer och andra material med nya egenskaper och användningsområden.
Sverige har tekniken – Danmark försprånget
På pappret har Sverige mycket som talar för sig. Stark forskning, god tillgång till råvaror och teknisk kompetens. Det är när innovationerna ska omsättas i industriell produktion som det börjar kärva. Det är också här grannländer som Danmark har hunnit längre.
För att minska glappet föreslår IVA därför en nationell anläggning där företag kan testa och skala upp sina processer utan att själva behöva finansiera en hel fabrik.
Det rör sig om en rejäl investering. IVA räknar med en anläggning med flera reaktorer som tillsammans rymmer 200 000 liter. Prislappen uppskattas till mellan 700 miljoner och 1,5 miljarder kronor, där staten och privata investerare föreslås dela på den initiala risken.
Nu vill IVA att Biotech Heights, tillsammans med industri och forskning, tar fram ett konkret underlag för satsningen. Här ska även byggbranschen få en plats vid bordet.
Siktet är inställt på 2030. Till dess ska anläggningen vara på plats, med en första etapp inriktad på livsmedel och ingredienser. Därefter är tanken att verksamheten ska växa och öppna för fler användningsområden, däribland nya material.
Vem lägger den första beställningen?
Vid slutet av dagen kan en fabrik dock inte göra allt. Biobaserade alternativ kostar som regel mer än sina fossilbaserade motsvarigheter. Det förutsätter i sin tur kunder som ser nyttan, vågar pröva nya lösningar och är beredda att beställa.
Att få fart på efterfrågan blir alltså lika viktigt som att starta upp produktionen. För att nå dit vill IVA att nya produkter ska kunna prövas på en verklig marknad, via långsiktiga inköpsavtal, tidiga beställare och offentlig upphandling.
Här har även byggbranschen anledning att fundera över sin roll. Hur stort utrymme får egentligen nya material hos beställare, entreprenörer och leverantörer innan de blivit etablerade alternativ?
För att nya material ska nå marknaden efterlyser IVA bättre finansiering, större möjligheter till uppskalning, enklare regelverk och rätt kompetens. Tillsammans med ökad efterfrågan utgör de rapportens fem huvudförslag.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.