Går det fort eller långsamt?
I veckan deltog jag i en konferens för hela samhällsbyggnadssektorn. Moderatorn inledde dagen med att fråga publiken om de ansåg att vi befann oss i en bransch i snabb förändring. Ungefär en tredjedel svarade ja, de upplevde att det gick fort just nu. Men en majoritet räckte inte upp handen.
Jag hörde själv till dem som inte upplevde förändringarna som så snabba. Tvärt om: som vi skrivit om återkommande här på Arkitektvärlden är just samhällsbyggnadssektorn väldigt bra på att stå emot förändring. Och det antagandet har inte ändrats: mycket är som förr.
Men låt oss ändå försöka förstå frågan bättre: vad uppfattar man som förändring och hur ser man på tempo i en sådan förändring.
Förändring kan handla om – minst – tre saker: att vi kan göra saker snabbare, att vi kan göra helt nya saker och att saker och ting inte behöver göras alls.
Att digitaliseringen kan medföra att vi kan göra saker snabbare är det ingen tvekan om. Beräkningar som tidigare tog dagar eller veckor kan göras på ett ögonblick.
Det är också uppenbart att vi kan göra helt nya saker med digitala verktyg. Inte minst kan vi idag visualisera lösningar och se konsekvenser av olika designförslag på helt nya sätt. Digitala tvillingar skapar helt nya möjligheter som inte fanns innan.
I förlängningen kan en ny teknisk utveckling leda till att vi slutar att göra enskilda moment. Mängdberäkningar kanske kan hanteras helt automatiskt, liksom bygglovsansökningar – eller något ännu mer revolutionerande.
Och visst händer det saker på alla dessa områden. I synnerhet pratas det väldigt mycket om kommande förändringar. Alla ser potentialen, alla förstår att vi idag har verktyg som i grunden kan revolutionera branschen som den är idag. Och det känns som om det kan komma vilken dag som helst.
Men varför svarar bara en tredjedel att de ser förändringen som snabb just nu?
Jag tror att många förväntar sig mer av en systemförändring. Att hela systemet av aktörer och regelverk utmanas. Jämförelserna med mediabranschen är ju på många sätt orättvis, men i den sektorn är revolutionen betydligt mer omfattande och genomgripande. Bort från papperstidningar, bort från gammaldags annonsmarknad – till ett streamingsamhälle med digitala nyhetstjänster och sociala medier.
Samhällsbyggnadsbranschen kanske inte kan genomgå en sådan enorm transformation. Den kanske inte heller bör revolutioneras på det sättet.
Men med tanke på hur annorlunda vi jobbar, hur vi kan bo på nya sätt, vår syn på globalisering och nya livsmönster kanske många tänker att även en bransch som samhällsbyggnad kunde följa med på den resan.
Den gamla sanningen att vi tenderar att överskatta teknikens effekt på kort sikt och underskatta den på lång sikt stämmer säkerligen även denna gång. Vi tror att förändringarna redan nu är runt hörnet. Men kanske är vi bara i början av en förändring där vi inte sett något alls ännu, men där vi kan förvänta oss riktigt, riktigt stora förändringar på lite sikt.
Frågan är om vi tittar för mycket på de ramar som redan är oss givna. Om det många ser som “snabb förändring” handlar om en storm i ett litet vattenglas.
Ska vi prata om stora förändringar vill jag tänka på något större än ett vattenglas.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.