I FOKUS JUST NU

FLER ARTIKLAR arrow

Hon förenklar Slussen – och upptäcker byggarnas skicklighet

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson var chefredaktör för Tidskriften Betong 2004–2021, under en period då tidningen vann Årets Facktidskrift och prisades i både Publishingpriset och Svenska Designpriset. Betonggalan nominerades tre gånger till Årets Tidskriftsevent. Han har dessutom tilldelats Olle Engkvist-medaljen. Han har också varit sportjournalist, informationschef, utbildat sig till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmen är att en dag göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

När Elisabeth Biström förenklar Slussenbygget i sina akvareller måste hon fundera över vad varje detalj gör. Kan den tas bort, eller rasar byggställningen då? Inför utställningen på Betonggalan berättar hon om hur målningarna har förändrat hennes blick på byggarnas arbete.

Svetslågan lyste mot den grå betongen. Efter flera timmars letande efter nya motiv hade akvarellkonstnären Elisabeth Biström kommit till ett ljusblått byggplank vid Slussen i Stockholm. Hon kikade ner genom ett titthål. Där satt en man och svetsade.

Det var våren 2020. Pandemin hade tömt hennes utställningskalender och hon hade åkt in till staden med kameran, utan någon plan på att följa ett bygge i flera år.

– Där hade jag någonting, som jag aldrig sett skildrat i akvarell förut! säger hon till ByggFramtid.

Elisabeth Biström målar fram arbetet bakom Slussen. Foto: Ida Bonazzi.

Den första målningen väckte en nyfikenhet på vad som hände innanför stängslet. Sedan dess har hon återvänt med kameran och följt omvandlingen i en serie akvareller. Nu ska målningarna visas på Betonggalan den 26 november på Grand Hôtel i Stockholm.

Byggarbetsplatsen visade sig också ställa särskilda krav på måleriet. I en tidigare intervju med Byggnadsarbetaren beskriver hon svårigheten med ljusa byggställningar mot mörka ytor, för att bevara de ljusa partierna i bilden målar hon runt ställningarnas delar.

Varje förenkling blir en fråga om bygget

Men det är inte bara penselföringen som har satt henne på prov. För att göra en målning måste Elisabeth Biström välja vad som ska vara kvar och vad hon kan utelämna. Trots detaljrikedomen är bilderna betydligt mer förenklade än de först ser ut, berättar hon.

De besluten har fått henne att upptäcka luckorna i sin egen förståelse. Hennes fråga till sig själv blir: ”kan jag ta bort den här detaljen, eller rasar hela byggställningen då?”

Hon visste från början att Slussen var ett komplext projekt. Arbetet med bilderna har gjort den insikten mer konkret: varje litet moment ingår i ett samarbete som kräver eftertanke och problemlösning.

– Många har berömt mitt tålamod med de här målningarna, men för mig framstår det som en barnlek att måla motiven, jämfört med att faktiskt bygga dem.

Samtidigt behöver hon inte förstå konstruktionen för att få syn på ett motiv. Hon beskriver två sätt att se. Vardagsblicken hjälper henne att ta sig fram utan att snubbla. Den konstnärliga blicken upptäcker färgerna och formerna: varseljackor som ljuspunkter mot betongens grå nyanser, en blå presenning som bryter av.

Byggarna känner igen sig utan att se sina ansikten

Intresset för färg och form har också lett till en fråga om vilka människor och miljöer som får ta plats i konsten. Biström tycker att arbetslivet sällan skildras i dagens konst och undrar varför.

– Ses det inte som viktigt eller intressant? Det är i så fall en missuppfattning, som jag hoppas att mina målningar kan bidra till att rätta till.

På sin webbplats om Slussenserien beskriver hon hur hon har följt rivning, omvandling och återuppbyggnad. Målningarna har under hösten också ställts ut i Slussenrummet och på Karby gård i Täby. På Betonggalan möter bilderna en publik som själv arbetar med betong och byggande.

Elisabeth Biström hoppas att den publiken ska se ett värde i att skildra arbetsplatser i konst. Hon jämför med fotografierna som samlas i telefonen utan att någon tittar på dem igen. Hennes förhoppning är att det tidskrävande arbetet med en målning ska ge bilden ett mer bestående liv.

Några av dem som byggt Slussen har redan hört av sig. Biström berättar att responsen varit positiv. Hon har varit mån om att inte göra oombedda porträtt, men människor har ändå känt igen sig.

– Men om man kan känna igen sig själv även om jag bara målat en ryggtavla eller en kroppsrörelse, då tar jag det som ett gott betyg.

Faktaruta: Elisabeth Biström är akvarellkonstnär. Hon började måla Slussenbygget våren 2020 och är aktuell med Slussenmålningar på Betonggalan. Hennes ateljé ligger utanför Norrtälje.

Läs mer