Chalmers leder forskarligan men jagar första segern sedan 2019
Chalmers leder med fyra segrar, men KTH kan komma ikapp 2026.
Chalmers har flest segrar, men verkar ha tappat formen. Högskolan står dock kvar på fyra vinster, men efter sex raka prisutdelningar utan någon förstaplats. Men visst, det är en svit som passar bättre i en sportbilaga än i en forskningsutvärdering. Antalet statyetter säger inte hur bra forskningen är.
Bakom Chalmers följer KTH och Heidelberg Materials/Cementa med tre vinster vardera. LTH/Lunds universitet, Luleå tekniska universitet och CBI har två noteringar var. RISE och Umeå universitet har en vardera.
Sammanställningen räknar organisationerna som vinnarna representerade vid prisutdelningen, med Cementa och Heidelberg sammanslagna. Dubbel anknytning ger båda organisationerna en notering. Därför blir det 18 organisationsnoteringar för 16 pristagare. Underlaget är galans vinnarlista från 2010 till 2025, bekräftad av arrangören Roger Andersson. Johan Silfwerbrandpriset ingår inte.
Chalmers segrar kom genom Kamyab Zandi Hanjari 2011, Arezou Babaahmadi 2015, Jiangpeng Shu 2017 och Carlos Gil Berrocal 2019. Arezou Babaahmadi representerade även CBI. Det senaste Chalmersbidraget till prishyllan handlade om att kombinera fibrer med vanlig armering.
Chalmers leder med fyra segrar, men KTH kan komma ikapp 2026.
Amrita Hazarika vill bredda cementens råvaruskafferi
Chalmers chans till en femte seger heter Amrita Hazarika, som är nominerad för sin forskning om alternativa bindemedel. Hennes avhandling från 2026 undersöker naturliga leror med låg halt av mineralet kaolinit och vulkaniska material som ersättning för en del av cementen.
Det intressanta är att råvarorna inte behöver vara mineralogiskt perfekta. Amrita Hazarika studerar blandade material, närmare det som faktiskt finns i naturliga fyndigheter. Utmaningen är att få dem tillräckligt reaktiva för att bidra till bindemedlets egenskaper.
Enligt avhandlingens populärvetenskapliga sammanfattning fungerade en kombination av värme och intensiv malning bäst för de undersökta lerorna. De vulkaniska materialen svarade väl på malning. Behandlade material kunde ersätta en del av vanlig cement och med tiden ge starka, täta bindemedel.
Vinner Amrita Hazarika går Chalmers från fyra segrar till fem.
KTH granskar sprickorna och Lund vill laga dem
Andreas Sjölander, forskare vid KTH, kan i stället ge Stockholm delad förstaplats. Enligt årets nomineringspresentation uppmärksammas han för arbete med bildanalys och artificiell intelligens för att dokumentera och bedöma sprickor i betong.
Arbetet gäller bland annat metoder för märkning av bilder av sprucken betong med hjälp av djupinlärning. Det knyter an till ett vardagsproblem för infrastrukturens förvaltare. Skadebilder ska inte bara samlas in, utan också kunna tolkas och användas i underhållet. En vinst ger KTH fyra segrar, lika många som Chalmers har i dag.
Hanbang Zou, forskare vid funktionell ekologi på Lunds universitet, tar sig an sprickorna från ett annat håll. Han undersöker hur svamp kan användas för att reparera betong. Lunds kandidat har därmed bokstavligen levande material i sitt forskningsarbete.
– Finansieringen från Sustainable Idea Exploration gjorde det möjligt för oss att starta projektet. Vi kunde anställa en assistent för att börja screena potentiella svampar, säger Hanbang Zou i Lunds universitets presentation av projektets start.
Enligt universitetets senare redovisning har arbetet nått en prototyp. Hållfasthet och långtidsegenskaper behöver undersökas vidare. Självreparerande betong är alltså ännu inget skäl att säga upp underhållsavtalet.
En seger för Hanbang Zou skulle ge LTH/Lunds universitet tre vinster och sällskap med Heidelberg/Cementa och KTH på den nivån. Chalmers skulle behålla ledningen.
Årets Betongforskare sponsras av Schöck. Vinnaren tillkännages den 26 november på Grand Hôtel i Stockholm. Juryn består av Johan Silfwerbrand, KTH, ordförande, Niklas Johansson, Mapei, och Katarina Malaga, RISE.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.