När systemen slocknar: Vad kan Byggsverige lära av Ukraina?
Ukrainas återuppbyggnad ställer stora krav på tillförlitlig information om mark och fastigheter. Ett grundläggande arbete som måste fungera innan nya byggprojekt kan ta form. (Foto: Pixabay)
Spåren av ett krig låter sig inte suddas ut i första taget. När Ukraina ska återuppbyggas rör det sig alltså inte om vad som behöver byggas upp. Snarare var man ska börja. Desto mindre synlig är den information som krävs för att komma i gång. Vem äger marken, hur får den användas och vilka uppgifter går att lita på?
Det är utgångspunkten för ett nytt Sida-finansierat samarbete mellan Lantmäteriet och den ukrainska systermyndigheten StateGeoCadastre. Under oktober har en delegation från Ukraina därför besökt Lantmäteriet i Gävle för att förbereda arbetet, som inledningsvis ska stärka kompetensen kring mark- och fastighetsinformation.
Samtidigt går erfarenhetsutbytet åt båda håll. Ukraina har under kriget tvingats hantera frågor om informationssäkerhet och tillgänglighet under särskilt svåra förhållanden. Frågor som även är högst relevanta för svenskt samhällsbyggande.
ByggFramtid har pratat med Mikael Lilje, enhetschef för internationella uppdrag på Lantmäteriet, om vad Sverige kan lära sig av Ukraina. För att förstå det behöver vi nästan börja med den information som dagens samhällsbyggande vilar på.
Mikael Lilje, enhetschef för internationella uppdrag på Lantmäteriet, ser att svenskt samhällsbyggande kan dra lärdom av Ukrainas erfarenheter kring geodata, informationssäkerhet och beredskap.(Foto: Katinka Igelberg)
Då blir det dyrt
Geodata och fastighetsuppgifter ligger till grund för allt från planering och byggprojekt till investeringar. Fastighetsregistret räknas dessutom som ett kritiskt informationssystem som måste fungera även i krissituationer.
Så vad händer om informationen plötsligt inte går att nå? Eller än värre, inte längre är tillförlitlig?
– Störningar kan leda till exempelvis förseningar, förstörd eller förvanskad information och svårare att nå support vid behov. Det kan medföra stora kostnader och att aktiviteter helt eller delvis stannar av. Att påbörja nya investeringar kan försvåras, säger Mikael Lilje till ByggFramtid.
För svenska bygg- och fastighetsaktörer kan konsekvenserna bli kännbara. När informationen brister riskerar tidplaner att spricka, beslut att fördröjas och investeringar att skjutas upp. Informationssäkerhet blir därmed en fråga om såväl beredskap och kostnadseffektivitet som möjligheten att hålla byggprojekten i gång.
Öppna data – nya säkerhetsrisker
Rysslands krig mot Ukraina har fått landet att stänga flera karttjänster och geografiska informationstjänster för allmänheten. Samtidigt är tillgången till just sådan information avgörande för att kunna planera återuppbyggnaden.
Här finns en avvägning som också berör Sverige. Å ena sidan har digitalisering och öppna geodata skapat nya möjligheter att effektivisera samhällsbyggandet. Å andra sidan finns behovet av att begränsa tillgången till känslig information.
Enligt Mikael Lilje behöver innovation och säkerhet därför utvecklas parallellt. Riskanalyser och klassificering av information måste vägas mot möjligheterna att använda ny teknik och effektivisera arbetet.
Han pekar också på en särskild risk när uppgifter från olika källor kombineras. Information som var för sig inte bedöms som känslig kan tillsammans ge en mer detaljerad bild och därmed kräva nya säkerhetsbedömningar. Det ställer krav på samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer som hanterar geodata.
Plan B när uppkopplingen försvinner
Så vad kan svenska byggföretag, fastighetsägare och kommuner göra redan i dag?
Förutom gemensamma rutiner kring informationssäkerhet lyfter Mikael Lilje en åtgärd som är lika konkret som den är relevant för en alltmer digitaliserad bransch.
– Ett medskick kan vara att ha beredskap för att arbeta lokalt, det vill säga att ha rutiner för om uppkopplingar inte fungerar och ändå kunna ha viss tillgång till data lokalt.
Ett råd som förtjänar att tas på allvar. För hur många verksamheter har egentligen möjlighet att fortsätta arbeta när tillgången till de digitala systemen försvinner?
Lärdomarna har bara börjat
Än så länge befinner sig samarbetet med Ukraina i ett tidigt skede. Lantmäteriet har inte hunnit fördjupa sig i de olika säkerhetsfrågorna tillsammans med sina ukrainska kollegor.
För Ukraina syftar samarbetet till att stärka de system och den kompetens som behövs för återuppbyggnaden. För Sverige finns möjligheten att pröva den egna beredskapen mot erfarenheter från ett land där tillgången till tillförlitlig information ställts på sin spets.
För byggbranschen i stort: Hur står sig svensk samhällsbyggnad när krisen är ett faktum?
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.