Fonden som ska göra svensk innovation till svensk industri
Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare och chef för Accelerationskontoret, har precis presenterat ett fondförslag på tio miljarder kronor. Nu är målet att fler svenska innovationer ska kunna växa till industri på hemmaplan.(Foto: Alexander Ljungqvist)
När vi når Kristina Alvendal har hon “äntligen” fått överlämna Accelerationskontorets fondförslag till regeringen med en liten rosett på.
Här finns en plan för hur fler svenska teknikföretag ska kunna ta steget från lovande innovation till industriell produktion, utan att fastna i det finansieringsglapp som i dag uppstår längs vägen.
– Vi har kapital och vi har också duktiga förvaltare. Men det är inte så att det är någon som har koordinerat det här, så att det kan bli en tillräckligt stor fond, säger Kristina Alvendal.
Följden blir vad hon beskriver som ett stort misslyckande där svenska teknikföretag söker finansiering utomlands, inte minst i USA, och utöver innovationen packar med sig arbetstillfällen och industriell kompetens.
Två miljarder ska locka åtta
Det är här den föreslagna Accelerationsfonden på tio miljarder kronor ska bryta mönstret. Tanken är förhållandevis enkel. Staten går in som ankarinvesterare med högst 20 procent av kapitalet, motsvarande två miljarder kronor. Resten ska komma från privata investerare. Fonden ska förvaltas privat, med investeringsbeslut på marknadsmässiga grunder och utan politisk styrning.
Bakom upplägget ligger det finansieringsgap som Accelerationskontoret identifierat inom ramen för sitt bredare uppdrag, att påskynda industrins gröna omställning och undanröja investeringshinder. Under det senaste halvåret har man därför fört dialog med förvaltare, pensionsfonder, försäkringsbolag och andra institutionella investerare. Och visst finns där både kapital och investeringsvilja. Det egentliga dilemmat uppstår när pengarna ska sättas i arbete. Här behöver de stora kapitalägarna kunna sprida riskerna mellan flera företag, vilket kräver en fond av en magnitud som Sverige och Norden hittills saknat.
Med Accelerationsfonden höjs insatserna. Enligt förslaget ska fonden kunna investera upp till 500 miljoner kronor i ett enskilt bolag. Innan dess återstår dock en avgörande detalj.
– Först och främst behöver vi en regering på plats, konstaterar Kristina Alvendal.
Samtidigt upplever hon ett brett politiskt intresse för en lösning. Nu hoppas hon att nästa regering inser hur bråttom det är. Flera svenska teknikföretag står redan i startgroparna, redo att skala upp sin verksamhet.
– Det finns ett väldigt stort behov av de här pengarna just nu. Förhoppningsvis, i den bästa av världar, kan man få ett budgetbeslut att göra den här typen av satsning redan till våren. Det är naturligtvis ett drömscenario, säger hon.
Pengarna är en del av lösningen. Kristina Alvendal vill också se snabbare tillståndsprocesser och tydligare vägledning från myndigheterna. (Foto: Alexander Ljungqvist)
En fond kortar inga tillståndsköer
För den som ska bygga en ny produktionsanläggning i dag väntar emellertid fler prövningar som rör mark, tillstånd, elförsörjning och infrastruktur. Inom bygg- och samhällsbyggnadssektorn står en byggkalkyl sällan still bara för att tillståndsprocessen gör det.
Här vill Kristina Alvendal börja med själva handläggningen. Under det senaste halvåret har Accelerationskontoret lämnat flera konkreta förslag till regeringen.
– Till exempel att man ska få en handläggare inom två veckor. Att man måste få en tidsplan presenterad för sig inom två månader, säger hon till ByggFramtid.
Välbekant terräng för Kristina Alvendal som tidigare varit stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholm och även presenterat en expertrapport till Produktivitetskommissionen om effektivare stadsbyggnadsprocesser.
När råden uteblir
Nu pekar hon på en annan flaskhals, myndigheternas vägledning. För den som utvecklar ny teknik eller planerar en industrietablering kan det vara svårt att veta vilka krav som gäller och hur en tillståndsprocess ska läggas upp.
Här ligger en del av förklaringen i att myndigheterna blivit försiktigare med att ge konkreta råd. Företag riskerar därmed att lämna in bristfälliga underlag som skickas tillbaka för komplettering. Fler vändor, längre väntan.
Den rundgången vill Kristina Alvendal bryta. Flera förslag för att snabba på och förenkla processerna ligger redan på regeringens bord och bereds nu i Regeringskansliet.
Oavsett hur trasslig processen kan framstå, ser hon också med tillförsikt på vägen framåt. Hon upplever ett politiskt momentum och möter myndigheter som välkomnar möjligheten att utveckla sina arbetssätt.
– Det finns ändå en välvilja bland aktörerna att faktiskt lösa det här, säger hon.
Vilken teknik blir nästa svenska framgång?
Att det även finns gott om innovationer som längtar ut vet vi. Inte minst inom bygg- och fastighetsbranschen, där behovet av nya material, effektivare produktionsmetoder och teknik som minskar klimatpåverkan är stort.
Accelerationsfonden är förstås inte öronmärkt för byggsektorn. Den föreslagna inriktningen spänner över områden som miljöteknik, bioteknik och annan avancerad teknik. När ByggFramtid ber Kristina Alvendal peka ut vilka lösningar som kan komma att få störst betydelse för den gröna omställningen är hon försiktig.
Utvecklingen går snabbt och det är svårt att förutse vad som får störst genomslag. Var framtidens innovationer får möjlighet att blomstra kan vi däremot påverka redan i dag.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.