I FOKUS JUST NU

FLER ARTIKLAR arrow
Bakom stadens upplysta fönster döljer sig människor och verksamheter, men även en betydande potential att spara energi. (Foto: Pixabay)

Boverket om energimålen: Mer att hämta i svenska bostäder

Bakom stadens upplysta fönster döljer sig människor och verksamheter, men även en betydande potential att spara energi. (Foto: Pixabay)

Jennie Nysted

Jennie Nysted är journalist och redaktör med erfarenhet från finans, bostadsmarknad och snabbväxande digitala redaktioner. Hon har lett nyhetsarbetet på Dagens PS och arbetar i dag med innehåll inom bostad och hushållsekonomi med fokus på framåtrörelse och hållbarhet i alla led.

Det är något med energi som begrepp. Att vi inte kan närma oss det utan att genast landa i termer av hur vi ska få den att räcka till. Att vi behöver mer produktion. Mer kapacitet. Mer av allt, faktiskt. Samtidigt finns det miljarder kilowattimmar att spara i svenska bostäder. Tekniken, redan på plats. Nu ska Sverige staka ut vägen mot ett mer energieffektivt bostadsbestånd fram till 2050. Men hur högt har vi egentligen lagt ribban? Det har vi frågat Boverket.

När industrin och transporterna elektrifieras ökar trycket på Sveriges energisystem. Mer el ska produceras, transporteras och räcka till fler. Samtidigt finns en betydande resurs mitt framför näsan på oss, i husen där vi bor och arbetar. Här finns energi att spara, kostnader att kapa och kapacitet att frigöra. Möjligheter som redan har gått från teori till praktik.

En ny rapport från Fossilfritt Sverige visar att Sverige skulle kunna spara 2–3 terawattimmar (TWh) energi varje år om hälften av landets flerbostadshus införde smartare fastighetsstyrning. Det motsvarar upp till tre miljarder kilowattimmar.

Bakom beräkningarna finns erfarenheter från ÖrebroBostäder, där sensorer, väderprognoser och AI redan i dag används för att anpassa uppvärmningen efter byggnadernas behov, vilket har minskat energianvändningen med 8–18 procent i de fastigheter där tekniken införts.

Det märks också i ekonomin. Under de senaste 20 åren har ÖrebroBostäder investerat omkring 200 miljoner kronor i energieffektivisering. I dag uppgår de årliga kostnadsbesparingarna till cirka 140 miljoner kronor. Enligt bolaget har de minskade energikostnaderna bidragit till att hålla tillbaka hyreshöjningar med flera tusen kronor per år för en genomsnittlig trerummare.

Linda Nyström, nationalekonom på Boverket, ser en större potential för energieffektivisering än vad myndighetens föreslagna utvecklingsbana visar. (Foto: Boverket)

Linda Nyström, nationalekonom på Boverket, ser en större potential för energieffektivisering än vad myndighetens föreslagna utvecklingsbana visar. (Foto: Boverket)

Boverket: Mer att hämta

Samtidigt har Boverket, på uppdrag av regeringen, tagit fram förslag på hur mycket energianvändningen i Sveriges byggnader ska minska fram till 2050. I sitt underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen föreslår myndigheten att flerbostadshusens genomsnittliga primärenergianvändning ska minska med omkring tio procent jämfört med 2020. Det motsvarar en årlig besparing på 2,8 TWh primärenergi år 2050.

Så hur förhåller sig Boverkets förslag till de energibesparingar som Fossilfritt Sverige nu pekar på?

Det frågade vi Linda Nyström, nationalekonom på Boverket, som förklarar bakgrunden till myndighetens förslag.

– Boverkets förslag till utvecklingsbana i första hand utgår från att uppfylla direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) snarare än att visa vilken potential som finns, säger hon till ByggFramtid.

Det innebär också att det kan finnas betydligt mer att hämta än vad myndighetens förslag omfattar.

– Troligen finns det en potential för energieffektivisering i det svenska bostadsbyggnadsbeståndet som överstiger Boverkets förslag på utvecklingsbana, säger Linda Nyström.

Eftersom en relativt liten del av energin i svenska bostäder kommer från fossila bränslen tillåter EU-direktivet en jämn utveckling mot ett fossilfritt byggnadsbestånd 2050. Boverket har även behövt ta hänsyn till hur mycket energianvändningen faktiskt ska minska.

– Att endast fasa ut fossila bränslen skulle dock bara innebära ett par procents energieffektivisering till 2050, säger Linda Nyström.

Myndigheten har därför valt att utgå från de energieffektiviseringsåtgärder som redan föreslås i flerbostadshusens energideklarationer.

– Dessa visade att i det fall alla åtgärdsförslag i deklarationerna genomfördes skulle energiprestandan i genomsnitt förbättras med cirka 10 procent i de deklarerade flerbostadshusen, säger hon till ByggFramtid.

Samma förbättringstakt föreslås för småhusen. Enligt Boverkets beräkningar motsvarar det sammantaget en årlig primärenergibesparing på 6,8 TWh i hela bostadsbeståndet till 2050, varav 4,0 TWh i småhus och 2,8 TWh i flerbostadshus.

Siffrorna talar olika språk

Här behöver vi samtidigt skilja på vad siffrorna mäter. Fossilfritt Sveriges beräkning visar hur mycket energi som skulle kunna sparas varje år om hälften av Sveriges flerbostadshus införde smartare styrning.

Boverkets 2,8 TWh är också en årlig besparing, men avser år 2050 och mäts i så kallad primärenergi. Med primärenergi avser man den energi som ursprungligen krävs för att producera och leverera exempelvis el eller fjärrvärme till en byggnad. I Boverkets beräkningar används därför olika viktningsfaktorer för olika energislag. Beräkningarna har därmed olika utgångspunkter och kan inte ställas mot varandra rakt av.

Med det sagt finns det ändå anledning att fundera över vilka möjligheter som öppnar sig om flera fastigheter börjar samarbeta.

En tilltalande tanke som det statliga forskningsinstitutet RISE utforskar i projektet OPTILOR.

När husen börjar samarbeta

Inom det pågående projektet vidareutvecklas och testas metoder för att samordna och styra byggnaders energiresurser i Örebro och Hammarby Sjöstad i Stockholm. Ambitionen är att erfarenheterna ska kunna tas vidare till fler fastigheter och hela stadsdelar.

En sådan uppskalning ställer också krav på hur fastighetsägare och andra aktörer samarbetar. Här lyfter RISE behovet av gemensamma tekniska standarder, tillgång till energidata och affärsmodeller som gör samverkan ekonomiskt lönsam.

Smart styrning för alla

Mot den bakgrunden är det förstås intressant att veta vad som krävs för att smart styrning och energidelning ska få större genomslag i Sveriges befintliga byggnader.

Till att börja med ska målen i den nationella byggnadsrenoveringsplanen följas upp vartannat år. Bland annat inom ramen för Sveriges nationella energi- och klimatplan, förklarar Linda Nyström.

– Då ska Sverige ange hur många byggnader som har energieffektiviserats varje år, vilka byggnader det handlar om och vilka styrmedel som har tillhandahållits för att målen ska uppnås, säger hon till ByggFramtid.

Hon beskriver också hur arbetet har fördelats mellan myndigheterna.

– Uppdelningen har kortfattat varit att Boverket skulle föreslå målen och Energimyndigheten skulle föreslå vilka styrmedel som behövs för att målen ska uppnås, säger hon.

Det är också Energimyndigheten som finansierar RISE-projektet OPTILOR, som pågår fram till 2029. Om energin räcker till? Det får framtiden utvisa.

Kort om siffrorna

Siffrorna i den här artikeln bygger på olika metoder och utgångspunkter. ÖrebroBostäders resultat och Fossilfritt Sveriges beräkningar beskriver uppnådda respektive möjliga energibesparingar. Boverkets förslag avser en utveckling fram till 2050, mätt i primärenergi, medan RISE-projekt OPTILOR även undersöker hur elnäten kan avlastas.

 

Läs mer