
Det är något med energi som begrepp. Att vi inte kan närma oss det utan att genast landa i termer av hur vi ska få den att räcka till. Att vi behöver mer produktion. Mer kapacitet. Mer av allt, faktiskt. Samtidigt finns det miljarder kilowattimmar att spara i svenska bostäder. Tekniken, redan på plats. Nu ska Sverige staka ut vägen mot ett mer energieffektivt bostadsbestånd fram till 2050. Men hur högt har vi egentligen lagt ribban? Det har vi frågat Boverket.

Heidelberg Materials ansökan om 7,9 miljarder kronor från Industriklivet för att satsa på koldioxidinfångning i Slite fick nobben. Nu pausas satsningen.

Sju forskningsprojekt får stöd inom Energimyndighetens program "Design för energieffektiv vardag". Projekten ska bidra till att förändra människors beteenden och vanor för att minska energianvändningen – men med bibehållen livskvalitet. För byggbranschen innebär detta ett skifte i synen på vad energieffektivitet egentligen handlar om.

blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"> Fokus på biobränslen som alternativ till fossila bränslen. /blockquote> Koldioxidutsläppen från kalkbränning i Sverige har minskats med mer än 36 000 ton per år. Det är resultatet av ett samarbete mellan Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid och .

Inte bara Cementa som satsar på CCS. blockquote> Nu har ett nytt samverkansprojekt för infrastrukturlösningar för transport och permanent lagring av infångad koldioxid, CNetSS (Carbon Network South Sweden), startat. Projektet leds av Växjö Energi och Energimyndigheten har beviljat stöd med cirka 2,5 miljoner kronor.