Industriklivet nobbar Heidelbergs satsning i Slite

Programmet Industriklivet är ett statligt stödprogram som drivs av Energimyndigheten på uppdrag av regeringen och syftar till att stödja industrins omställning — både genom att minska processrelaterade växthusgasutsläpp och möjliggöra negativa utsläpp eller strategiska insatser inom industrin.

Det formella införandet skedde när riksdagen beslutade budgeten för 2018 och förordningen (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder som bidrar till industrins klimatomställning trädde i kraft.

Programmet omfattar tre huvudområden: processindustrins utsläpp av växthusgaser, negativa utsläpp – det vill säga avskiljning, transport och lagring av biogena växthusgaser – samt strategiskt viktiga insatser inom industrin, som nya tekniker eller värdekedjor som bidrar till klimatomställningen i övriga samhällssektorer.

För år 2025 anges anslaget till 1 345 miljoner kronor för Industriklivet. I april 2025 meddelade regeringen att man föreslog att överföra cirka 2,2 miljarder kronor från programmet Klimatklivet till Industriklivet för att stärka stöd till industrin.

En granskning visar att programmet sedan starten till och med 2024 har beviljat cirka 7,4 miljarder kronor i stöd, samfinansierat med cirka 87,7 miljarder från industrin och andra aktörer.

Samtidigt pekar rapporter på att budgeten sjunker kraftigt framöver – bland annat rapporteras att anslaget för 2026 föreslås minskas till cirka 653 miljoner kronor.

Energimyndigheten har ansvar för utlysningar, bedömning av ansökningar och beslut om stöd. Programmet hade från början ett snävt fokus på processrelaterade utsläpp i processindustrin, men har med tiden breddats till att även omfatta negativa utsläpp samt system- och värdekedjeinsatser.

Programmet har finansierat ett stort antal projekt inom olika industribranscher och teknikspår. Till exempel har cirka 4 miljoner kronor tillförts i stödmedel för en utlysning för ett samarbetsprojekt för omställningen av cement- och betongvärdekedjan i Indien. Denna utlysning riktade sig till aktörer som verkar inom cement- och betongindustrin och möjliggjorde för svenska företag att samarbeta med indiska partner. Teknikområdet täckte ”hela värdekedjan, från mineraler och material till betong och dess användning”.

Även SaltX Technology har fått finansiering på 42 procent av sin satsning på att ersätta fossila bränslen med grön el vid tillverkning av kalk och cement. Nu får laboratoriet i Hofors sällskap av en fullskalig demofabrik i Norge.

Satsningar på fossilfritt stål har fått flera bidrag. Till exempel stöds HYBRIT Development AB med ägarbolagen SSAB, LKAB och Vattenfall, som får 47,6 miljoner kronor för att bygga ett underjordiskt vätgaslager i pilotskala. Energimyndigheten har även finansierat 37 procent av Ovakos satsning på grön vätgas och syrgas för värmning av stål.

Men Heidelberg Materials fick alltså inga pengar till sin satsning på koldioxidinfångning i Slite. Enligt Energimyndigheten finns inte tillräckliga medel inom programmet för att bevilja det sökta beloppet.

– Vi har arbetat länge för att genomföra en av de mest kraftfulla klimatinvesteringarna i svensk industrihistoria med syfte att säkra långsiktig konkurrenskraft. Men utan statens fortsatta stöd för genomförande finns just nu inte tillräckliga förutsättningar för att realisera projektet i Sverige, säger Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Materials Sverige, i ett pressmeddelande.

Branschorganisationen Svensk Betong ser det som ett hot mot betongindustrins färdplan.

– Beskedet att CCS-satsningen i Slite pausas är ett hårt slag mot svensk klimatomställning, men kan också riskera Sveriges inhemska cementproduktion på sikt. För att nå målen i vår Färdplan klimatneutral betong är ny teknik en avgörande del, som exempelvis koldioxidinfångning, samt också utvecklingen av alternativa bindemedel, skriver Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong, i ett pressmeddelande.