
Det slår gnistor om byggandet. Men när materialkostnaderna fortsätter uppåt blir det allt svårare att få kalkylerna att gå ihop. (Foto: Pixabay)
Ljus i tunneln eller raka vägen tillbaka ner i kolkällaren? Oktober månads siffror ger åtminstone frågan ytterligare bränsle.
För den som ska bygga flerbostadshus fortsätter kostnaderna att stiga, vilket framgår av SCB:s senaste byggkostnadsindex. Bara under oktober ökade de med 0,6 procent. Jämfört med samma månad förra året är ökningen 4,8 procent. Den snabbaste kostnadsökningen på årsbasis sedan december 2023, enligt SCB.
Bakom uppgången finns flera kostnadsposter som drar iväg. Som mest sticker dieseloljan ut, med en prisökning på hela 42,5 procent på ett år. Även lastbilstransporterna har blivit betydligt dyrare, med en ökning på 11,2 procent.
Ett ökat tryck kan även skönjas bland byggmaterialen, där materialkostnaderna sammantaget stigit med 5,9 procent på ett år. Här leder armeringsstålet prisuppgången med 10,3 procent, följt av golvmaterial och VVS-material som också närmar sig tvåsiffriga ökningar.
Som ByggFramtid nyligen kunde berätta drar materialpriserna samtidigt åt olika håll. Något som blir tydligt även i oktobersiffrorna.
Medan armeringsstålet rusat i pris har trävarorna kommit betydligt lindrigare undan, med en ökning på 1,5 procent på ett år. Betongvarorna har i sin tur blivit 5,2 procent dyrare under samma period, trots att priserna faktiskt backade något i oktober.
Mitt i kostnadsökningarna finns också anledning till försiktig optimism. Svensk ekonomi visar tecken på styrka. Enligt SCB:s konjunkturklocka låg tio av tretton månadsindikatorer i expansionsfasen vid den senaste avläsningen. Myndigheten bedömer att ekonomin närmar sig högkonjunkturens topp.
För byggbranschen är det emellertid en bit kvar innan ljusningen kan kallas en verklig vändning. I Konjunkturinstitutets oktoberbarometer landade byggverksamhetens konfidensindikator på 103,1, strax över normalläget. Här visar anläggningsbyggandet styrka medan husbyggandet står och trampar.
En försiktig återhämtning har också sina fallgropar. När ByggFramtid tidigare talade med Johan Samuelsson, enhetschef på Konjunkturinstitutet, lyfte han fram två risker inför 2027.
– En generell risk är att efterfrågan inte tar fart tillräckligt mycket. En annan risk är att kostnader eller räntor stiger mer än väntat, sade Johan Samuelsson då till ByggFramtid.
Med SCB:s nya siffror i ryggen blir den varningen än mer relevant. Framtidstron må vara på väg tillbaka. Hur långt den räcker i mötet med byggkalkylen återstår att se.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.