
Det är lätt att bli cynisk i klimatdebatten. Efter år av nettonollmål, färdplaner och gröna löften vet vi att det är långt mellan ord och handling. Kanske också att de största utsläppsminskningarna sällan kommer från de mest högljudda ambitionerna. Just därför finns det anledning att stanna upp när utvecklingen faktiskt går åt rätt håll.

Sverige lever längre än någonsin. Samtidigt krymper var fjärde kommun och över 140 000 hushåll är enligt Boverket både trångbodda och ekonomiskt utsatta. Det väcker frågor om vem som faktiskt har råd att bo i bostäderna som byggs och om lösningen möjligen kan stavas i social housing, riktade stöd eller marknadshyror? Inför valet i höst bad vi Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna att ge sin syn på saken.

Vad kostar det egentligen när kraven på byggandet ökar snabbare än produktiviteten? Går vi till en färsk rapport på temat blir svaret att svensk byggsektor varje år går miste om miljardvärden. Samtidigt växer en bredare diskussion fram om AI:s roll i framtidens samhällsbyggande.

I veckans byggstenar kliver samhällsbyggnad upp i Europas arbetsgivartopp, samtidigt som kostnadstrycket förskjuts från material till produktion. Vi konstaterar också att bostadsfrågan inför valet allt mer kommit att handla om mål som krockar snarare än brist på ambition. I den sista byggstenen samlar vi därför rösterna som, från olika positioner i systemet, har störst möjlighet att påverka utvecklingen.

Stigande dieselpriser, dyrare transporter och ökade omkostnader pressar byggsektorn. Men vem drar egentligen det kortaste strået när byggkostnaderna stiger?

Preliminärt påbörjades byggandet av 30 250 lägenheter under 2025. Det är en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Även andelen lägenheter i småhus ökar, visar nya siffror från Statistiska centralbyrån.

Preliminärt påbörjades byggandet av 28 350 lägenheter under 2024. Det innebär en minskning med två procent jämfört med 2023 då 28 817 lägenheter började byggas.