Hammarby Sjöstads historiska sopsug lever än
HAMMARBY SJÖSTAD 35 ÅR · DEL 2
År 1961 installerade Centralsug, företaget som senare blev Envac, ett system för att transportera avfall med luft genom rör vid Sollefteå sjukhus. Enligt företagets egen historik var det världens första vakuumbaserade avfallssystem.
Principen kunde också användas för hushållens sopor. År 1967 fick bostadsområdet Ör i Sundbyberg sopsug. Det kommunala avfallsbolaget Savab beskriver anläggningen som världens första för hushållsavfall. När Hallonbergen färdigställdes vid mitten av 1970-talet fanns tekniken även där.
Soporna kunde nu samlas in från flera hus genom ett gemensamt rörsystem. När Hammarby Sjöstad började byggas fanns alltså redan erfarenhet av att använda sopsug i bostadsområden.
Det första sopsugssystemet i Hammarby Sjöstad togs i drift år 2000. Här ingick avfallsinsamlingen i ett miljöprogram som omfattade en hel stadsdel.
Den blev en del av den så kallade Hammarbymodellen där avfall, avloppsvatten och energiförsörjning inte skulle planeras var för sig. Tanken var att ta vara på sådant som annars lämnade bostäderna som avfall eller avloppsvatten och använda det som resurser.
Ett exempel är kopplingen mellan avloppsvatten och uppvärmning. Värme ur det renade avloppsvattnet återvinns i Hammarbyverket och används i fjärrvärmen. Avloppsslam kan i sin tur rötas, vilket innebär att organiskt material bryts ned utan syre och bildar biogas.
Sopsugens uppgift i den här helheten var att samla in avfallet från husen för vidare hantering. Själva rören återvinner inget material och producerar ingen energi. De är transportledet, och i Sjöstaden byggdes det på två olika sätt. I ett stationärt system sugs påsarna genom fasta rör till en terminal. Där samlas avfallet i containrar som sedan hämtas med lastbil.
Det finns ärven en mobil variant av systemet där soporna lagras i tankar under nedkasten. Tankarna är förbundna med rör till en anslutningspunkt, där ett särskilt sugfordon kopplar in sig och tömmer dem. Hammarby Sjöstad fick båda lösningarna.
Två år efter att det första sopsugssystemet hade tagits i drift invigdes GlashusEtt. Renhållningsförvaltningen, Fortum och Stockholm Vatten stod bakom miljöinformationscentrumet, där Sjöstadens miljöprogram förklarades genom utställningar och seminarier.
Enligt Sjöstadsföreningens historik kom både boende och internationella besökare till huset. Här kunde stadsdelens lösningar för avfall, vatten och energi presenteras tillsammans. Sopsugen var en av delarna i den större berättelsen om hur Sjöstaden planerats.
För dem som bor i Sjöstaden handlar sopsugen också om vad som händer med den egna soppåsen och vad insamlingen kostar. Hos Brf Olympia vid Sickla Kaj blev sambandet tydligt när de boende sorterade bättre.
Föreningen är ansluten till mobil sopsug. Enligt styrelsens medlemsinformation kostade varje tank omkring 40 000 kronor om året att tömma. När mindre restavfall behövde samlas in kunde föreningen stänga ett av två restavfallsnedkast i varje soprum. Insamlingen av matavfall fortsatte som tidigare.
I april 2026 rapporterade styrelsen att kostnaden hade minskat. De avstängda nedkasten och tankarna behölls som reserv.
Vad hände med sopsugarna sen?
När sopsugen kom till Sjöstaden hade den redan gått från sjukhus till bostadsområden. I dag visar Brunnshög i Lund hur även förpackningarna kan ta vägen genom rören. Där samlas plast- och pappersförpackningar in tillsammans med separata flöden för matavfall och restavfall.
I Barcelona skrivs nästa kapitel mitt i den befintliga staden. När gator och ledningar byggs om i Can Farigola ingår en anslutning till sopsugsterminalen i Lesseps. Kommunen vill slippa köra in med sopbilar på de smala gatorna. Samma projekt ska ge mer plats åt gående och förbereda för nya bostäder.
Grundidén från Sollefteå lever vidare…
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.