Karensavdraget: Miljardvarning möter sjuk verklighet
Ett slopat karensavdrag kan kosta byggbranschen upp till 1,7 miljarder kronor om året. Samtidigt riskerar sjuka byggnadsarbetare att gå till jobbet för att slippa inkomstbortfallet.(Foto: Pixabay)
Valet är över. Om än med regeringsfrågan hängande i luften. Samtidigt fortsätter striden om karensavdraget med oförminskad styrka. Inför höstens avgörande synade ByggFramtid de skilda uppfattningarna i frågan. Nu har Byggföretagen satt en prislapp på sitt motstånd.
I ett pressmeddelande varnar man för att ett avskaffat karensavdrag skulle kunna öka bygg- och anläggningsbranschens sjuklönekostnader med upp till 1,7 miljarder kronor årligen.
Enligt organisationen uppgår kostnaderna i dag till drygt 2,6 miljarder kronor. Med slopat karensavdrag skulle de kunna passera fyra miljarder.
– Bygg- och anläggningsbranschen står inför en bräcklig återhämtning. Ytterligare kostnader kommer göra företagen mer försiktiga med att investera och anställa, säger Fredrik Isaksson, chefekonom på Byggföretagen, i pressmeddelandet.
I en kommentar till ByggFramtid utvecklar han resonemanget om hur ett slopat karensavdrag kan påverka branschens återhämtning.
– Det är svårt eller omöjligt att kvantifiera exakt hur stor effekt som just en enskild åtgärd ger på investeringar och sysselsättning, säger han.
Han pekar också på ytterligare utgifter om företagen behöver låta befintlig personal arbeta mer, eller hyra in vikarier för att undvika produktionsbortfall. Dessa ingår inte i branschberäkningen.
Fredrik Isaksson, chefekonom på Byggföretagen, varnar för att ett slopat karensavdrag kan försvåra byggbranschens redan bräckliga återhämtning. (Foto: Byggföretagen)
När sjukdom blir en plånboksfråga
På fackförbundet Byggnads ser förbundsordförande Kim Söderström en helt annan verklighet.
– En byggnadsarbetare kan inte arbeta hemifrån och med tanke på de senaste årens kostnadsutveckling så lever många med små marginaler. Resultatet blir att folk måste välja mellan att ta en ekonomisk smäll eller komma till jobbet när de egentligen borde ligga nerbäddade, säger han till ByggFramtid.
Han lyfter samtidigt risken för smittspridning på arbetsplatserna och de skilda villkor som råder mellan olika yrkesgrupper.
– Det här är i grund och botten en klassorättvisa som måste suddas ut, säger han.
Sjuklönen utgör alltså endast en del av notan. En annan är vad det kostar när sjuka människor ändå går till jobbet.
Byggnads förbundsordförande Kim Söderström ser karensavdraget som en klassorättvisa som måste suddas ut.(Foto: Foto: Terese Perman)
Forskning pekar på ytterligare kostnader
Vad sjuknärvaron kan kosta i ett större perspektiv är även ett föremål för forskningen. Lisa Laun, forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och adjungerad professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, lyfter en amerikansk studie från 2021 som undersökt hur lagstadgad betald sjukfrånvaro påverkar smittspridningen.
Här analyserade forskarna data från amerikanska delstater under perioden 2010–2018. Resultaten visade att förekomsten av influensaliknande sjukdomar minskade med omkring elva procent under det första året, efter att betald sjukfrånvaro införts.
Studien visar därmed att möjligheten att stanna hemma vid sjukdom kan bidra till minskad smittspridning. De amerikanska förutsättningarna skiljer sig emellertid från det svenska sjuklönesystemet, vilket innebär att resultaten inte kan överföras direkt till frågan om ett slopat karensavdrag i Sverige.
Med det sagt återstår ändå en viktig avvägning för byggbranschen: Hur ska kostnaden för att gå sjuk till jobbet vägas mot kostnaden för att stanna hemma?
Staten som tredje part?
En möjlig väg framåt är att låta staten ta en större del av notan. Enligt Lisa Laun skulle staten kunna stå för kostnaden för ett slopat karensavdrag i stället för arbetsgivarna.
– Så gjorde man under corona då det fanns en tillfällig ersättning för karensavdraget från Försäkringskassan för just detta, säger hon till ByggFramtid.
Den tillfälliga ersättningen betalades då ut i efterhand och innebar inte att karensavdraget avskaffades. Däremot visar exemplet att staten kan ta en större del av kostnaden.
Även Byggnads ser statlig finansiering som en möjlig lösning.
– Vinst ska aldrig få gå före människors hälsa, säger Kim Söderström till ByggFramtid.
Han hänvisar till Socialdemokraternas förslag om ett statligt högkostnadsskydd för små och medelstora företags sjuklönekostnader. I partiets budgetförslag för 2026 avsattes 500 miljoner kronor för ändamålet. Enligt Söderström ska den bredare finansieringen av reformen hanteras inom ramen för statsbudgeten.
Byggföretagen betonar å sin sida att ingen ska behöva arbeta sjuk och riskera att smitta sina kollegor. Fredrik Isaksson förespråkar däremot att karensavdraget behålls och att skyddet för särskilt utsatta grupper stärks.
– Vi ser hellre att man utvecklar och förbättrar de riktade skydden för dem som har störst behov, än att generellt avskaffa karensavdraget och lägga stora nya kostnader på företagen, säger han till ByggFramtid.
Fler poster på samma nota
Samtidigt finns ytterligare en ekonomisk aspekt att ta hänsyn till. Lisa Laun påpekar att ett slopat karensavdrag kan påverka hur ofta människor sjukskriver sig. Om sjukfrånvaron ökar tillkommer kostnader utöver själva ersättningen för karensavdraget. Arbetsgivarna får då stå för merkostnader under sjuklöneperioden, medan staten får bära utgifterna för längre sjukfall.
Här finns alltså fler poster att räkna med. Byggföretagens miljardberäkning sätter en prislapp på ett slopat karensavdrag. Forskningen visar samtidigt på hur sjuknärvaro kan bidra till smittspridning, Byggnads framhäver den sociala orättvisan.
Sjukdom kostar, oavsett var i näringskedjan du befinner dig. Hur notan ska fördelas fortsätter att splittra parterna.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.