Valfrågan som splittrar byggbranschen – vem ska betala när du blir sjuk?

Det rör sig om en av de mest basala frågorna inom svenskt arbetsliv. Om du blir sjuk ska din arbetsgivare betala en sjuklön under de första 14 dagarna. Blir du sjuk i dag görs ett karensavdrag på den lönen under den första sjukdagen. Avdraget har, sedan det infördes 2019 och ersatte den tidigare karensdagen, syftat till att skapa ett mer rättvist och förutsägbart system och förebygga korttidsfrånvaro.

Sju år senare har såväl förutsägbarheten som tryggheten naggats en del i kanten och två läger bildats kring karensavdragets vara och icke vara. Börjar vi med svenskt näringsliv i stort är företagarna tydliga med sina farhågor, vilket framgår av en undersökning från Svenskt Näringslivs företagarpanel.

Här bekymrar man sig både för ökad frånvaro och produktionsbortfall, vilket Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl, tidigare kommenterat.

– Produktionsbortfall kan låta som en ekonomisk term, men det betyder konkret att affärer inte blir genomförda, produkter inte produceras och tjänster inte erbjuds, sade Dahl då.

Enligt Dahl borde även 1980-talet, då Sverige saknade karensavdrag och sjukskrivningstalen var betydligt högre, vara en tydlig fingervisning. Inför höstens val kvalar frågan om karensavdraget därför in som en av de tyngsta.

Och visst är det en het potatis. Vänder vi oss direkt mot byggsektorn anser 60 procent av företagarna inom bygg att korttidsfrånvaron skulle öka om karensavdraget avskaffades, vilket framgår av ett pressmeddelande från Byggföretagen.

För en majoritet av bolagen i byggsektorn kan den oron kopplas till tidskänsligheten och effektiviteten i byggprojekten, där rätt kompetens vid rätt tidpunkt är avgörande. 

En farhåga som Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen, bekräftar. Bortsett från att fler, korta frånvarotillfällen gör det svårare att planera arbetslag och hålla tidsplaner, ser Åkerlind risker med systemet som i sämsta fall kan missbrukas.

Att det skulle kunna spilla över på rekrytering är han inte ensam om att tänka. Enligt Svenskt Näringslivs undersökning uppger närmare hälften av företagen att de skulle bli mer försiktiga vid nyanställningar. Frågar du Åkerlind är det mycket problematiskt.

-Tidpunkten för att experimentera med karensavdraget är helt fel. När konjunkturen vänder behöver vi bli fler som jobbar på byggarbetsplatserna, säger Mats Åkerlind.

Att karensavdraget är en tuff fråga instämmer även fackförbunden i, om än med en annan ingång. På IF Metall står slopat karensavdrag högst upp på önskelistan inför valet 2026.

Här beskriver man karensavdraget som “en av de största orättvisorna på svensk arbetsmarknad”, eftersom det slår särskilt hårt mot yrkesgrupper som måste vara på plats på jobbet, däribland industriarbetare och byggnadsarbetare. Förbundet lyfter även att många arbetare uppges gå sjuka till jobbet och ser därför att karensavdraget borde avskaffas helt.

På Installatörsföretagen är bilden den motsatta. Här varnade man tidigt i våras för att ett slopat karensavdrag skulle innebära att kostnaden för sjukfrånvarons första dag flyttas från individen till företagen. En förflyttning som enligt organisationens beräkningar skulle kunna uppgå till mellan 21 och 42 miljarder kronor för näringslivet – om karensavdraget avskaffas. Man har därför tagit fram en särskild kalkylator där medlemsföretag kan räkna på hur sjuklönekostnaderna skulle påverkas av ett slopat karensavdrag.

Ännu en aspekt av meningsskiljaktigheterna kring karensavdraget är att de sker i en tid då många företag upplever en växande administrativ och regulatorisk belastning.

Går vi tillbaka till Svenskt Näringslivs företagarpanel visar den att 46 procent av företagen inom transport och bygg anser att regelverken har blivit mer komplicerade under de senaste två åren. Något som tveklöst påverkat deras utvecklingsplaner.

Sammantaget har 35 procent av företagen avstått från investeringar eller nyanställningar till följd av regelbördan. För en bransch som redan möter stora kompetensutmaningar skulle ytterligare förändringar i sjuklönesystemet möjligen kunna förstärka den osäkerheten.

Oavsett var man står i frågan om karensavdraget pekar byggföretagens svar också på en bredare problematik där förändringar i regelverk återkommande påverkar byggarbetarens vardag. Utöver frågan om karensavdraget lyfter företagen följaktligen fram behovet av långsiktighet i politiska beslut. 

För byggföretag, där projekt löper över lång tid och rätt kompetens måste finnas på plats, kan förändrade regelverk i värsta fall få konsekvenser långt utanför själva reformens syfte. Samtidigt är det lätt att förstå argumentet att ingen ska straffas ekonomiskt för att bli sjuk. Det är också därför karensavdraget blivit en het valfråga utan något enkelt svar. I den bästa av världar ska varken en förkylning stjälpa privatekonomin eller ett bygge.