MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
Betong spelar en viktig roll i flera av de tekniker som forskarna jämfört, men placeringen på topplistan är kanske inte den väntade. (Foto: Pixabay)

Topplistan: Bygginnovationerna som kapar mest utsläpp

Betong spelar en viktig roll i flera av de bygginnovationer som forskarna jämfört, men placeringen på topplistan är kanske inte den väntade. (Foto: Pixabay)

Jennie Nysted

Jennie Nysted är journalist och redaktör med erfarenhet från finans, bostadsmarknad och snabbväxande digitala redaktioner. Hon har lett nyhetsarbetet på Dagens PS och arbetar i dag med innehåll inom bostad och hushållsekonomi med fokus på framåtrörelse och hållbarhet i alla led.

Vi bygger smartare och mer energieffektivt än för tio år sedan. Ändå ligger byggsektorns klimatutsläpp envist högt. Så vilka nya tekniker gör faktiskt störst skillnad ute på byggarbetsplatserna? Här kommer svaret i en studie som ställt 25 framväxande bygginnovationer mot varandra. Och resultatet kan överraska.

Innovation kommer med ett inbyggt löfte om förbättring och samlas gärna under ett och samma paraply. Då blir nytt synonymt med effektivitet och hållbarhet. I den bästa av världar skulle förstås varje ny bygginnovation leverera lika stort värde för miljön. Så ser verkligheten inte ut. 

I studien “Carbon reduction potential and selection strategies of emerging construction-phase technologies”, som tidigare i år publicerades i Scientific Reports har forskare därför försökt bena ut skillnaderna mellan de olika teknikerna. I studien jämförs 25 olika bygginnovationer och deras utsläppsminskning under byggskedet. För att göra resultaten mer överskådliga har lösningarna delats in i fyra grupper: förnybara resurser och minskat avfall, prefabricering, förenklade byggprocesser samt högpresterande och hållfasta material.

Så vilka gör då störst skillnad? Här är forskarnas topplista.

Topplistan: Teknikerna med störst klimatpotential

1. Förnybara resurser och minskat avfall

I den här gruppen samlas lösningar som minskar behovet av fossil energi och onödiga transporter, till exempel solenergi på byggarbetsplatsen, återvinning av byggavfall och återanvändning av regnvatten. I vissa tillämpningar kan utsläppen från det moment som ersätts minska med upp till 100 procent, vilket  visar på hur konkreta åtgärder kan ge stor effekt. Så stor att det är här det enligt studien finns som störst potential. 

2. Prefabricering

Även prefabricering placerar sig högt på listan. För flera av teknikerna i studien minskar utsläppen på byggarbetsplatsen med över 90 procent. Förklaringen till dessa framsteg är att fler moment flyttas från byggplatsen till fabrik, där de kan genomföras mer kontrollerat och effektivt. Då kan arbetet på plats i högre grad begränsas till montering.

3. Förenklade byggprocesser

I den här gruppen spretar resultaten mer. Klimatnyttan beror helt enkelt på hur många arbetsmoment som kan tas bort, kortas eller förenklas. Ju mindre material, maskintid och arbete som krävs på plats, desto större blir utsläppsminskningen. Då kan lösningar som gör att exempelvis putsning eller golvutjämning kan tas bort helt, därför ge stor effekt på utsläppen.

4. Höghållfasta och högpresterande material

Här blir klimatvinsterna snäppet mer begränsade. De flesta teknikerna i gruppen landar således under 30 procents utsläppsminskning. Skälet till det är att de i första hand minskar materialåtgången på betong och stål, medan byggprocessen i stort sett ser likadan ut.

Som topplistan visar blir skillnaden stor mellan innovationerna som förändrar själva byggprocessen och de som effektiviserar den. När arbetsmoment, transporter eller energianvändning helt kan plockas bort blir klimatvinsten följaktligen större, varför prefabricering, förnybar energi och minskat avfall toppar listan. 

För att tolka studien rätt är det viktigt att komma ihåg vad som faktiskt mäts. Materialinnovationerna hamnar längre ned på listan, trots att de kan minska mängden betong och stål som behövs. Det bör inte tolkas som att klimatnyttan är obetydlig totalt sett. Bara effekten av innovationen blir mindre under den del av byggskedet som forskarna studerat.

Så vad kan vi lära oss av studien? I första hand, det vi kanske redan visste. Att klimatnytta inte kan bedömas utifrån en enskild teknik eller procentsats. En innovation som ger stor effekt i ett skede behöver inte vara lika betydelsefull i ett annat. En lösning som hamnar längre ned på listan kan fortfarande spela en viktig roll för helheten.

Forskarna pekar därför på värdet av att kombinera olika tekniker och välja dem utifrån var i en byggprocess de gör som allra störst nytta. När modellen prövades i ett verkligt byggprojekt gav just en sådan kombination 28,49 procent lägre utsläpp under byggskedet.

Det här får också bli studiens viktigaste medskick. Klimatnytta uppstår när rätt bygginnovation används i rätt skede. Som störst genomslag får den när flera lösningar kombineras och får förstärka varandra.

Vill du fördjupa dig? Läs gärna studien “Carbon reduction potential and selection strategies of emerging construction-phase technologies” i sin helhet här!

När vi ändå är inne på innovation… 

Har ramlat över en innovation utöver det vanliga?
Då vill vi höra om den.
Det går nämligen fortfarande att nominera till WOW-priset, där vi lyfter smarta lösningar och innovationer som gör skillnad i samhällsbyggandet. Priset delas ut på Framtidsdagen den 23 september. 

Nominera till WOW-priset här!

Läs mer