
Vad händer egentligen med det som försvinner ned i avloppet? För de flesta av oss är svaret som regel ointressant, så länge allt fungerar. Men tänk om avloppet i själva verket döljer en av framtidens viktigaste råvaror? Det är tanken bakom ett nytt forskningsprojekt med Ramboll i täten som bygger på att omvandla avloppsslam till hållbara byggmaterial.

Det är något märkligt med samhällsbyggandet. Vi vet precis vad som måste göras. Rapporterna, kunskapen och lösningarna är på plats. Ändå tycks utvecklingen ta två steg fram, ett tillbaka. Den här veckan handlar byggstenarna om klimatanpassning som väntar på beslut och bostadsfrågan där bristen bytt skepnad. Vi passar även på att lyfta hållbarhetsarbetet som faktiskt ger resultat.

Ett rådigt uttryck i Sverige lyder: "Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra i dag." Ett annat att "leva som man lär". Inom grön samhällsbyggnad är det svårt. Vi känner till riskerna och vad som behöver göras. Ändå dröjer de beslut som krävs för att skydda byggnader, infrastruktur och samhällen. Just detta varnar Sweden Green Building Council, SGBC, i en färsk rapport. Nu är frågan om det går att komma undan med ett "bättre sent än aldrig", eller om notan redan kommit. Det har vi frågat Lotta Werner Flyborg, vd för SGBC.

Det finns en dag för nästan allt. Vissa med större tyngd och dignitet än andra. Hit hör till exempel Internationella kvinnodagen eller Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Så har vi mer lättsamma inslag som Kanelbullens och Varmkorvens dag. Med all respekt för varmkorven handlar den 22 maj om något betydligt större. Tillika ett växande problem som Sverige fortfarande inte är rustat för.

Det handlar inte längre bara om att minska utsläpp. Nu växer en ny investeringsvåg fram för att skydda det som redan är byggt.

Skanska, NCC och Byggföretagen vill samla hela värdekedjan i ett nytt branschforum för klimatanpassning. Det handlar inte om ytterligare en samtalsarena, utan om att få fart på genomförandet.

Värme ses nu som det allvarligaste klimatrelaterade hotet mot folkhälsan i Sverige. Samtidigt förtätas många svenska städer, ofta på bekostnad av gröna ytor och träd. I en artikel i Läkartidningen (nr 10, 2025) lyfter forskare vid Uppsala universitet och SMHI fram hur klimatanpassning måste ta hänsyn till både urban struktur, sociala skillnader och byggd miljö.

Hur rustade är svenska kommuner för ett förändrat klimat med fler skyfall, värmeböljor och stigande havsnivåer? Den frågan besvaras i rapporten Klimatanpassning 2025 från IVL Svenska Miljöinstitutet, som för tredje gången kartlagt kommunernas arbete.

Samtidigt som cyklonen Karl-Heinz drar in med stormvindar och skyfall, och tsunamivågor har nått Ryssland, Japan och USA till följd av jordbävning så växer oron för klimatförändringarnas konsekvenser även i Sverige. En ny Novusundersökning visar att 74 % av svenskarna oroar sig för extremväder, en kraftig ökning från 50 % år 2023.

Träd, energigemenskaper och tydligare mål kan hjälpa Lunds kommun att klimatanpassa. Forskare i Klimatpolitiska rådet ger 15 rekommendationer som även andra kan inspireras av.