
Det har bara gått några få månader sedan de nya byggreglerna infördes. Få hade förväntat sig en omedelbar omställning. Jonas Edahl som arbetar på Boverkets enhet för byggande och inomhusmiljö har knappast märkt av något från branschen ännu. Ett fåtal frågor har inkommit.
– Vi har haft en del frågor avseende upplevda oklarheter bestämmelserna om dokumentation och det har visat sig genom dem att vi behövde vägleda mer i just den frågan. En särskild vägledning om dokumentation kommer därför snart att publiceras på vår webbplats, säger han.
Kommunerna, som ofta ses som avgörande i processen, ser än så länge ganska liten skillnad i hur reglerna tillämpas efter sommaren. Trots det finns det några signaler, inte minst på en viss osäkerhet.
Mary Tjernström är tillförordnad avdelningschef för bygglov vid Stockholms stad och hon menar att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser. Men hon ser ändå några tendenser.

– Den tydligaste är en ökad osäkerhet i branschen kring hur de nya reglerna ska tolkas och vad som kommer att krävas i olika skeden, exempelvis inför tekniskt samråd och startbesked. Vi får framför allt frågor från större entreprenörer.
Hon menar också att det gamla regelverket fortfarande hänger kvar och används på ett sätt som krockar med de nya ambitionerna.
– I vissa ärenden innebär det att föreslagna lösningar inte fullt ut uppfyller de nya kraven. Det tyder på att marknaden fortfarande befinner sig i en omställningsfas, säger hon.
Sedan i somras gäller de nya reglerna fullt ut, men redan sommaren 2025 trädde det nya regelverket i kraft, vilket har skapat möjligheter under en längre tid att hitta nya lösningar och arbetssätt. Mary Tjernström på Stockholms stad hade förväntat sig mer av branschen.
– Vi hade förväntat oss att marknaden snabbare skulle pröva nya typer av lösningar. Det har vi hittills inte sett i någon större omfattning. Branschen verkar i stället fortfarande i hög grad använda etablerade och välkända lösningar.
Kommunerna ses ofta som avgörande för att skapa förutsättningar för nya arbetssätt i byggsektorn. Stadsbyggnadskontoret i Stockholm har förberett sig på att hjälpa till.
– Vi har förberett oss genom att ta fram mallar och arbetssätt och arbeta för en så enhetlig hantering som möjligt. Vi har också fokuserat på att frågor kopplade till de nya reglerna ska komma upp så tidigt som möjligt, bland annat redan under bygglovsskedet, säger Mary Tjernström.
Hon ser ett intresse för de nya reglerna, men än så länge ingen omvälvande förändring.
– Det finns frågor och en ökad medvetenhet kring de nya reglerna, men det är ännu för tidigt att säga att de har lett till någon genomgripande förändring på marknaden.
Jonas Edahl på Boverket hade ändå förväntat sig lite mer reaktioner, inte minst från de som tidigare kritiserat förändringarna.
– Vi hade nog förväntat oss fler frågor om det som en del kritiker tidigare haft farhågor kring nämligen tolkningen av de nya funktionskraven, men några sådana frågor har än så länge inte dykt upp, säger han.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.