Tre snabba om: Byggspillet som kan halveras i morgon
Nytt, användbart och redo att bli avfall eller? Nu vill forskarna ändra kalkylen bakom byggspillet. (Foto: Pixabay)
Vi har tidigare berättat hur betongavfall och glas fått nytt liv i ett gångstråk i Borås och hur använd gjuterisand från Scania ersatt jungfrulig sand i Webers produkter. Så sent som i juni granskade vi även de nya riktlinjer som ska göra schaktmassor till en resurs i stället för avfall. Alla berättelser om material som fått ett andra liv.
Forskningsprojektet Inget spill till spillo börjar ännu tidigare – med byggmaterial som aldrig ens fick sitt första liv.
Bakom projektet står Ulla Janson och Oskar Ranefjärd, båda forskare i hållbart byggande vid Lunds tekniska högskola. Tillsammans med trähusindustrin och industriella husproducenter ska de nu kartlägga spillets omfattning, kvalitet och möjliga användningsområden.
Diskussionen stannar heller inte vid det lösa materialet. I grannlandet Danmark har verktyget Bevar eller Forklar tagits fram för att pröva om en byggnad kan bevaras eller omvandlas innan rivning blir aktuell.
Men vad skulle forskarna själva förändra, och hur snabbt kan spillet minska?
1. Om inga om fanns: Vilken förändring skulle ni genomföra i morgon för att få störst effekt?
– Inför gränsvärden för hur stor klimatpåverkan en byggnad får ha per kvadratmeter BTA. Boverket har lagt fram förslag i två omgångar, men gränsvärdena är fortfarande inte på plats. Genom EU-kraven ska det ske senast 2030, men Sverige borde vara bättre än så, säger Oskar Ranefjärd.
– Jag skulle skapa ett regelverk enligt principen bevara eller förklara. Den som vill riva ska noggrant behöva redogöra för varför byggnaden inte kan bevaras. Regelverket ska vara kopplat till ett kontrollorgan som granskar och följer upp. Vid överträdelser ska näringsförbud kunna följa, säger Ulla Janson.
2. Om rätt ekonomiska incitament fanns – hur snabbt skulle byggbranschen kunna halvera spillet?
– Finns de ekonomiska incitamenten skulle vi kunna halvera det i morgon, säger Oskar Ranefjärd.
– I morgon. Det handlar om att börja inse materialens verkliga värde. I närtid behöver vi få till ett fullt fungerande cirkulärt system, säger Ulla Janson.
3. Behöver det bli förbjudet eller betydligt dyrare att slänga oanvänt material?
– Det måste åtminstone finnas incitament att bli bättre. Ett gränsvärde för klimatpåverkan är ett bra steg. Att göra det dyrare att slänga är ett annat, säger Oskar Ranefjärd.
– Att slänga oanvänt material borde absolut förbjudas. Byggandets ekonomiska logik måste ändras så att naturresurserna värderas mycket högre, säger Ulla Janson.
Läs mer
Arkitektkontorets profil kräver tydlighet – och något unikt
Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.
Ny handbok för bättre hållbarhetsarbete
Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.
Swerock bygger ny betongfabrik i Sundsvall
Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.