
Nytt, användbart och redo att bli avfall eller? Nu vill forskarna ändra kalkylen bakom byggspillet. (Foto: Pixabay)
Vi har tidigare berättat hur betongavfall och glas fått nytt liv i ett gångstråk i Borås och hur använd gjuterisand från Scania ersatt jungfrulig sand i Webers produkter. Så sent som i juni granskade vi även de nya riktlinjer som ska göra schaktmassor till en resurs i stället för avfall. Alla berättelser om material som fått ett andra liv.
Forskningsprojektet Inget spill till spillo börjar ännu tidigare – med byggmaterial som aldrig ens fick sitt första liv.
Bakom projektet står Ulla Janson och Oskar Ranefjärd, båda forskare i hållbart byggande vid Lunds tekniska högskola. Tillsammans med trähusindustrin och industriella husproducenter ska de nu kartlägga spillets omfattning, kvalitet och möjliga användningsområden.
Diskussionen stannar heller inte vid det lösa materialet. I grannlandet Danmark har verktyget Bevar eller Forklar tagits fram för att pröva om en byggnad kan bevaras eller omvandlas innan rivning blir aktuell.
Men vad skulle forskarna själva förändra, och hur snabbt kan spillet minska?
– Inför gränsvärden för hur stor klimatpåverkan en byggnad får ha per kvadratmeter BTA. Boverket har lagt fram förslag i två omgångar, men gränsvärdena är fortfarande inte på plats. Genom EU-kraven ska det ske senast 2030, men Sverige borde vara bättre än så, säger Oskar Ranefjärd.
– Jag skulle skapa ett regelverk enligt principen bevara eller förklara. Den som vill riva ska noggrant behöva redogöra för varför byggnaden inte kan bevaras. Regelverket ska vara kopplat till ett kontrollorgan som granskar och följer upp. Vid överträdelser ska näringsförbud kunna följa, säger Ulla Janson.
– Finns de ekonomiska incitamenten skulle vi kunna halvera det i morgon, säger Oskar Ranefjärd.
– I morgon. Det handlar om att börja inse materialens verkliga värde. I närtid behöver vi få till ett fullt fungerande cirkulärt system, säger Ulla Janson.
– Det måste åtminstone finnas incitament att bli bättre. Ett gränsvärde för klimatpåverkan är ett bra steg. Att göra det dyrare att slänga är ett annat, säger Oskar Ranefjärd.
– Att slänga oanvänt material borde absolut förbjudas. Byggandets ekonomiska logik måste ändras så att naturresurserna värderas mycket högre, säger Ulla Janson.


Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.