
I samhällsbyggandet har vi länge fokuserat på hur vi producerar nya material, men ibland finns de faktiskt nästan framför näsan på oss.(Foto: Pixabay)
Tänk om framtidens byggmaterial finns i våra avloppssystem? Det är inte bara en svindlande tanke utan även grunden i ett nytt forskningsprojekt lett av Ramboll. Här ska forskare undersöka hur avloppsslam kan omvandlas till allt från kompositmaterial till brandskyddande byggprodukter. Målet är att göra reningsverk till resursnav i en mer cirkulär byggsektor.
I samhällsbyggandet har vi länge fokuserat på hur vi producerar nya material, men ibland finns de nästan framför näsan på oss. Det visar att framtidens råvaror i allt högre grad hämtas ur befintliga resursflöden. Avloppsslam är kanske det mest oväntade exemplet hittills. Lyckas forskningen kan sannolikt andra restprodukter bli byggmaterial. Det som i dag betraktas som slutet på en process kan därmed vara början på nästa.
Varje år hanteras närmare 200 miljoner ton schaktmassor i Sverige. Nu vill Naturvårdsverket att mer av materialet ska kunna återanvändas i stället för att klassas som avfall. Ambitionen är att minska transporter, spara naturresurser och stärka det cirkulära byggandet. Samtidigt efterlyser branschen tydligare spelregler för hur det ska göras i praktiken.
Utmaningen för cirkulär ekonomi är sällan de goda idéerna. Däremot kan tillämpningen lämna en del att önska. För även om det är logiskt att nyttja befintliga resurser förutsätter det gemensamma definitioner, ansvarsfördelning och tydliga regelverk. Om inte riskerar ambitionen att fastna mellan myndigheternas intentioner och verkligheten ute i projekten.
De flesta är överens om att utsläppen måste minska. Betydligt svårare är att enas om hur kostnaderna och konsekvenserna ska fördelas. I ny forskning vill nationalekonomen Olof Johansson-Stenman därför reda ut hur klimatpolitik, skatter och ojämlikhet kan samspela bättre. En av utgångspunkterna är att upplevelsen av rättvisa kan vara avgörande för om människor accepterar omställningen.
Därför spelar det roll
Teknik, investeringar och styrmedel är absolut relevanta för klimatomställningen. Lika avgörande är människan. Om åtgärder uppfattas som orättvisa riskerar motståndet att växa, även när de är effektiva. Samtidigt kan hänsyn till rättvisa understundom användas för att försvara särintressen eller bromsa nödvändiga förändringar. Det är en lika fin som knepig balansgång som blir spännande att följa i valrörelsen.
“What is essential is invisible to the eye”
– Ur “Le Petit Prince” (Lille prinsen) av Antoine de Saint-Exupéry, fransk författare och yrkesflygare. (1900-1944)
Du vet väl att nomineringen till WOW-priset nu är öppen? Kanske känner du till ett projekt, en lösning eller en person som får dig att tänka just wow. Då hoppas vi att du skickar in ett bidrag. Nominera här!
Vi flaggar samtidigt för att redaktionen från och med nästa vecka gör ett kort sommaruppehåll. I augusti är vi tillbaka med fler samtal om framtidens samhällsbyggnad.
Och en sak till. Har du ett nyhetstips, ett spännande projekt eller en fråga som du tycker att vi borde titta närmare på i höst? Hör gärna av dig.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.