Innovation i världsklass – tre svenska styrkor i samhällsbyggandet
Innovation kräver uthållighet när vägen blir längre och dyrare än tänkt. Något utbyggnaden av Stockholms tunnelbana just nu påminner om. (Foto: Pixabay)
Den vars hjärta klappar lite extra för innovation har all anledning att glädjas åt ett Sverige som befäster sin plats i den absoluta världstoppen. Det visar årets Global Innovation Index från FN-organet WIPO, som jämför 139 ekonomier utifrån 79 indikatorer inom bland annat forskning, kompetens, infrastruktur och teknikutveckling.
Här kniper Sverige ånyo andraplatsen och placerar sig därmed före några av världens tyngsta innovationsnationer. Schweiz behåller förstaplatsen, medan USA, Sydkorea och Singapore följer efter Sverige.
- Schweiz
- Sverige
- USA
- Sydkorea
- Singapore
Den svenska positionen bekräftas också av Patent- och registreringsverket, PRV, som i ett pressmeddelande särskilt lyfter att Sverige rankas etta inom både infrastruktur och näringslivets innovationsförmåga. Stockholm och Göteborg finns samtidigt bland världens 100 främsta innovationskluster.
Med det sagt är index och topplaceringar en sak. Den mer jordnära frågan, om hur all denna innovationskraft de facto märks ute i samhällsbyggandet, en annan. Vi vill därför lyfta fram tre områden där utvecklingen just nu går att se ganska tydligt.
AI och digitalisering är ett tydligt område. Det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment, som finansieras av bland andra Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, summerar i sin verksamhetsberättelse 2025–2026 tio års arbete med hundratals projekt för ett mer digitalt och effektivt samhällsbyggande. Programmet pekar särskilt ut AI och bättre användning av data som vägar till ökad produktivitet. En utveckling som redan blivit realitet.
I ett Vinnova-finansierat projekt prövas hur AI kan tolka detaljplaner och ta fram beslutsunderlag på minuter i stället för veckor. I näringslivet används tekniken redan skarpt. Brickanta, vinnare av årets WOW-pris, har byggt sin affärsmodell kring AI som analyserar underlag, stöttar upphandling och kvalitetssäkring samt hjälper byggprojekt att ta vara på erfarenheter från tidigare projekt.
Material, återbruk och resurshushållning är ett annat område där teknikutvecklingen börjar ge handfasta möjligheter. Det statliga forskningsinstitutet RISE pekar exempelvis på att återbruk av bärande byggkomponenter som betongstommar kan minska klimatpåverkan med upp till 80 procent jämfört med nytillverkning. Samtidigt driver institutet Nordens första storskaliga testanläggning för 3D-printning av betong, där målet är att använda mindre material och samtidigt effektivisera tillverkningen.
Samma strävan efter att få ut mer av varje resurs syns också i nya tekniska lösningar. Sonocrete, en av finalisterna till årets WOW-pris, använder ultraljud för att aktivera cement och vatten så att betongen snabbare utvecklar sin tidiga hållfasthet. Det kan öppna för lägre cementåtgång utan att produktionstakten behöver sjunka. Utvecklingen spänner alltså från att ge befintliga byggdelar ett längre liv till att förändra hur nya material produceras. Grundidén är densamma: Att få ut mer av de resurser som redan finns.
Så till infrastruktur och kostnadseffektivitet. Kanske också det område som tydligast visar att innovation och utveckling inte går spikrakt framåt. Sverige står inför historiskt stora infrastruktursatsningar.
Den nationella planen för 2026–2037, som ByggFramtid tidigare skrivit om, omfattar närmare 1 200 miljarder kronor till väg och järnväg, samtidigt som Trafikverket arbetar med skärpt kostnadskontroll och prioriteringar utifrån samhällsnytta.
Stora projekt ger emellertid också dyrköpta påminnelser om hur svårt genomförandet kan vara. I september stod det klart att den nya tunnelbanan i Stockholm nu beräknas kosta 99,8 miljarder kronor. Alltså 22,9 miljarder mer än befintlig finansiering och fattade beslut. Trafikstarterna skjuts samtidigt fram med mellan omkring ett och två år för flera sträckor. Enligt projektets egen genomlysning beror kostnadsökningarna till stor del på längre byggtid, låg framdrift i vissa entreprenader och en kostnadsutveckling i bygg- och anläggningssektorn som stigit snabbare än KPI.
Förseningar, omtag och dyrare notor står samtidigt sida vid sida med en fortsatt stark innovationsförmåga. Vid slutet av dagen är två steg fram och ett tillbaka trots allt fortfarande ett steg i rätt riktning.
Läs mer
#09 – Perfektion skapar avstånd. Mänsklighet skapar relationer
Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.
Flyttbara skydd ska ge fler skyddsplatser nära skolor
Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.
Fyra frågor: så blir byggpolitiken efter valet
Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.